- Project Runeberg -  Grannarna /
92

(1927) [MARC] Author: Fredrika Bremer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

- On this page / på denna sida - Sjätte brevet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

92

FREDRIKA BREMER

färger — som jag tog ur mitt hjärta — den sköna och
oändliga sällhet, som utvecklar sig ur ett lyckligt
äktenskap.

Kusin Stellan svarade mig i början blott undvikande,
ibland med ett litet skämt, ibland med artigheter, såsom
t. ex.: "Om alla fruar vore som Fransiska, så skulle jag
genast omvända mig till äkta ståndet. Om alla äktenskap
liknade detta 1" o. s. v.

Jag låtsade ej höra detta, utan i min iver att gifta bort
honom tog jag fram den ena vackra och hyggliga flickan
efter den andra, som jag kände till. Men Stellan fann fel
på alla. Den ena hade för stora händer, den andra hade
fula tänder, den tredje klädde sig illa, den fjärde hade
broullierad hy, den femte hade en skärande stämma o. s.
v. Jag blev slutligen stött över alla dessa svårigheter och
frågade, om han trodde sig vara så överdrivet präktig
själv? "Nej, bevars!" svarade han med sin lilla
behagliga skorrning. Men jag såg på honom, att han allt var
ganska nöjd med sig. Och då jag ej kunde neka, att han
var ovanligt vacker och behaglig, slog jag mig på att tala
om den invärtes människan, förebrådde honom hans
ytltg-het, sade huru yttre förmåner blott voro stoft och
upphöjde själens skönhet, särdeles hos ett par av de unga
fruntimmer, vilkas händer och tänder han klandrat. I
sammanhang härmed sade jag de vackraste saker om
familjelivet, som jag prisade och berömde fullt så ivrigt
som salig mamsell Rönnkvist. Jag blev själv helt varm
och rörd över mina teckningar, men Stellan kylde av mig
med en tillgjord gäspning och en liten gnolning på
"Gubben Noak"! Nu blev jag nästan ond och sade honom, att
han var en hedning och en orangutang, att han icke vai
värdig en ädel flickas hand, att han icke förtjänade att
smaka den högsta och renaste sällhet på jorden.

Plötsligen blev Stellan helt allvarsam och sade :
är då den sällhet, ni talar om, Fransiska, verkligen tii

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:15:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/grannarn/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free