- On this page / på denna sida
- Sjätte brevet
- On this page / på denna sida
- Sjätte brevet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRANNARNA
95
’Bara man förstår sig på att jämkat’ sade den goda
fru G., när hon jämkat ihop någon bräsch, som hennes
häftiga man skjutit i hemmet. Det hushållet har jämkat
sig fram och har småningom jämkat sig ur all trevnad, ur
all ordning. Det jämkar ännu, det bär, det brister ej. Den
familjen är i ett tillstånd av beständig andtäppa: ’kräves
ej och lever icke’.
Min mor ville, att jag skulle söka mig en hustru i
H ... ska huset. Jag gick dit en afton. Det såg rätt bra ut.
Döttrarna vackra och välklädda. Allt parfymerat och
trevligt. Jag gick dit åter på en förmiddag. Ett par
strumpor — ej rena — lågo på en stol i salongen. En infam
lukt av surt klister mötte mig där. Jag gick in i ett annat
rum. Fröknarna flögo ur vävstolarna... huslighet är en
förträfflig sak, men vävning derangerar förtvivlat
toaletten, och lukten av surt klister är nu en gång min avsky.
Surt klister och huslig sällhet rimmar sig aldrig i min
känsla."
"Men detta är barnslighet", utropade jag. "Med en
sådan äcklighet duger ni ej till att leva på jorden."
"Nå, jag medger", återtog han, "att detta låter
småaktigt. Men jag bekänner, att jag nu en gång är av sådan
natur. Huslighetens sura klister skrämmer mig att bli
husfader.
Min vän J. var gift sen fyra år, och jag hade ej sett
honom på den tiden. För en tid sen reste jag åt trakten,
där han bodde, och följde då den inbjudning jag fått, att
komma till hans ’idylliska hem’. I första rummet lågo två
barbenta pigor och skurade. I det andra höll jag på att
falla, i det jag snävade på ett snöre, varmed en vävstol
var fastbunden vid kakelugns foten. Från det tredje hörde
jag barnröster gallskrika. Jag väntade några minuter på
att skriket skulle tystna, men tröttnade därvid och
skyndade, halvdöd, med ett skutt över skurbaljorna, ur detta
idylliska hem."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
