- On this page / på denna sida
- Nionde brevet
- On this page / på denna sida
- Nionde brevet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
NIONDE BREVET.
Rosenvik den 14 augusti.
Åtta dagar ha gått om sen jag sist skrev till dig,
min Maria. För den roman, som nu spelas omkring mig,
glömmer jag bort, att jag skulle skriva en. Men behovet
att leva inför dig, Maria, för mig åter till pennan och
berättelsen.
Kusin Stellan är rest. Han måtte ha blivit alltmera
övertygad om att Serena hade "det fel, som han fann
mest oförlåtligt hos ett fruntimmer"; fick stark
gäsp-sjuka så ofta Bruno kom till Rosenvik, fick brev från
Stockholm, angelägna affärer, som kallade honom dit,
och — reste, åtföljd av mina uppriktiga
välgångsönskningar. Det gör mig likväl ont, att hans omvändelse blivit
hämmad just i dess begynnelse. 1
Men Serena och Bruno ha så mycket sysselsatt mig,
att jag haft föga tankar för andra än dem. Bruno har
gjort mitt hem till sitt. Björn ser det med glädje, och
jag, ehuru orolig, kan ej vara likgiltig för denna
underliga människa. Serena är liksom under en hemlig
förtrollning, och — vad tycker du väl? — jag har ej ännu
vågat med ett ord bryta den. Hon uppblomstrar till ett
skönare liv; hennes röst har utvecklat de ljuvaste toner
— men Bruno är även en helt annan mästare än jag —
aldrig har hennes ansikte, hennes väsen ägt ett mer
intagande liv. Och Bruno ? Han är tyst, men man ser, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
