- On this page / på denna sida
- Tionde brevet
- On this page / på denna sida
- Tionde brevet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
FREDRIKA BREMER
under det hon själv sprang efter. Ett rådjur lopp skyggt
framför dem. Alla försvunno. Bruno var ensam med
Serena. Serena stannade obeslutsam. De stodo nu vid en
hög ek; kring dess stam var en frisk grässoffa och
blommor voro satta runtomkring; stället tycktes vara vårdat
med kärlek.
’Vill ni icke vila här ett ögonblick ?" frågade Bruno.
"Vi kunna här invänta våra små vänner, som nog snart
skola återkomma."
Serena biföll och satte sig. Bruno stod framför henne
och följde uppmärksamt hennes blickar, som betraktade
stället under det de röjde vaknande minnen.
"Jag tycker mig känna igen detta ställe, detta träd",
sade hon slutligen. "Ja, ganska visst, det var här, som
jag för många år sedan var i stor fara. Jag var då blott
ett litet barn, jag tycker, att det var just under detta träd.
En orm lindade sig kring min hals. Den hade troligen
stungit eller kvävt mig, om icke en ung gosses mod och
sinnesnärvaro hade frälst mig, ehuru han därvid kom
själv i fara."
"Ni minns denna händelse?" sade Bruno djupt rörd —
"han minns den också."
"Han? vad? vem? Huru vet ni?" ... frågade förvånad
och hastigt Serena.
"Han är min vän. Han har ofta berättat mig om
barnet, som han bar på sina armar i skogarna på Ramm."
"O, lever han ännu ?... Var är han ? Vad vet ni om
honom?" ropade livligt upprörd Serena.
"Han lever. Kanske vore det bättre, att han icke levde.
Hans liv har ej gjort glädje åt någon. Men hans oroliga
hjärta får ej vila — förrän det funnit ett annat, ett bättre
hjärta att sluta sig till. Han prövade tidigt olyckan,
brottet även, han blev — förskjuten av sin mor — tumlade
sedan länge om i världen och brottades med livet,
människorna och sig själv. Han sökte — han visste icke vad —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
