- On this page / på denna sida
- Fjortonde brevet
- On this page / på denna sida
- Fjortonde brevet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
FREDRIKA BREMER
hoppas jag att allt går väl. Elsa har kommit hit från
Carlsfors och vakar med mig.
Klockan 4. Nyss kom Elsa till mig och viskade med
en knappast hörbar röst:
"Tror frun, att det blir till livs? Tror frun, att hon
vaknar?"
"Ja, det tror jag med visshet."
"Om hon dör, så vill jag dö med." I
"Varför det, kära Elsa?" |
"Vad skulle jag göra här på jorden utan henne? Och
sedan — måste väl generalskan behöva någon i
himmelriket att passa upp sig, att ha till hands både dag och
natt."
"Hon är då med Guds änglar, Elsa."
"Ja, kära fru, de kunna ej passa hennes humör så noga
som jag. De ha ej levat ihop med henne i fyrtio år!"
Elsa gick åter till sin post.
Klockan 6. Ännu sover ma chére mére, sover djupt,
och id det inbrytande dagsljuset ser ansiktet så hemskt
blekt ut. Tänk, om hon sover sin sista sömn!
Klockan 9. Bort med likkista, konfekt och begravning!
Ma chére mére lever och skall leva! Hon har vaknat, är
lugn, redig, känner sig bra, men är endast ytterligt matt.
Björn svarar nu för hennes liv. Vi ha omfamnat varandra
till höger och vänster i glädjen däröver. Och Bruno! Jag
måste gråta när jag såg honom omfamna björns knän.
O, jag ville hålla av Bruno, ty Bruno kan älska. Ma
chére mére tyckes själv vara något förvånad, men är nöjd
och lugn. Nyss gav jag henne te. När hon tog koppen ur
min hand, såg hon på mig med en god, skälmaktig
min och gav mig ett litet slag på kinden. Hon har åter
slumrat in helt lugnt, och nu skall jag gå att njuta någon
vila.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
