- On this page / på denna sida
- Sjuttonde brevet
- On this page / på denna sida
- Sjuttonde brevet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
FREDRIKA BREMER
buteljen på bordet, sköt stolen ifrån sig och steg upp. Vi
alla reste oss av en gemensam rörelse. "Sitten stilla",
sade ma chére mére med stark, imperatorisk ton, "sitten
stilla, ingen må följa mig!"
Hon hälsade med handen och skred långsamt och
majestätiskt ut mitt ibland den förvånade betjäningen, men
stötte emot i dörren, varvid björn och Bruno häftigt
sprungo upp. Hon vände sig hastigt om och utropade:
"Den som följer mig, är icke min vän! Bliven alla stilla
här", tillade hon mildare, "jag skall snart låta kalla er."
Vi kände för väl ma chére méres lynne för att sätta oss
emot hennes så strängt uttalade vilja, men du kan knappt
föreställa dig i vilken spänning vi alla voro. Över en
timme tillbragte vi i den mest plågsamma väntan. Jag
led av Brunos lidande. Med djupt sammanrynkade
ögonbryn gick han häftigt upp och ned i rummet och torkade
stundom ångestsvetten från sin bleka panna. Äntligen kom
Elsa. Den lilla tjänarinnan var icke lik sig. Med förvirrat
utseende och osäker röst bjöd hon oss att "komma in till
generalskan!"
Bruno störtade fram, vi skyndade efter honom och med
en inre bävan väntade jag att få se något förfärligt. Men
nej! Ingen förfärlig syn mötte oss i ma chére méres
rum. Hon satt i sin stora länstol i fonden av rummet,
upprätt och lugn, men utan generalsmin, och endast på det
bleka ansiktet, på de röda och svullna ögonlocken, syntes
spåren av en stark, men överstånden sinnesskakning, fl
"Ären I alla här?" frågade ma chére mére med fast
röst. Det bejakades, under det vi samlade oss omkring
henne.
"Mina barn", började nu ma chére mére med en
underlig blandning av styrka och ödmjukhet, "jag har velat
vara allena en stund, för att bereda mig på att såsom det
anstår en kristen synas inför er med min olycka
uppenbarad. Nu har sorgen tagit ut sin rätt, nu är det tid att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
