- On this page / på denna sida - Tjugonde brevet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mina händer, mina kläder, under det han med stora tårar
i ögonen och med bruten röst sade:
"Jag icke nöjd? Jag icke lycklig? Jag är lycksalig!
min Fanny, min hustru! mitt barn! iw*
Så hade jag ännu aldrig sett honom, och mitt hjärta
upplöste sig i outsäglig ömhet och glädje.
Denna stund var skön, var gudomlig. En sådan i
jordelivet och man kan vara nöjd. Man har förstått himmeln.
Huru förtjust blev icke björn av den lilla mossan! Han
hade aldrig sett något "så litet", "så sött". Jag slutade nu
att sy den lilla spetsen omkring. Björn satte den härefter
på sin tjocka knytnäve och smålog åt den liksom såg han
den redan pryda sitt barns huvud.
Hela denna afton var en följd av de ljuvaste uppträden
och känslor. Det skulle blivit för mycket för mig om icke
björn satt ordning därpå. Han nödgade mig att dricka ett
par koppar te och ville även distrahera mig med
smörgåsar. Själv njöt han nästan intet. Han såg på mig, på
den lilla mössan och fick ofta tårar i ögonen. Vi voro
lyckliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>