- On this page / på denna sida
- Tjuguförsta brevet
- On this page / på denna sida
- Tjuguförsta brevet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212
FREDRIKA BREMER
Julottan.
Vi äro i kyrkan. Dess stora, sköna valv strålar av tusen
ljus. Altare, pelare, läktare, allt tindrar, allt lyser så
härligt och glatt. Orgeln ljuder ej ännu. Det råder ett
högtidligt lugn i templet, som det sakta suset av den
böljande mängden snarare ökar än stör.
Vi sätta oss i koret. En lamprad mitt emot kastar på
oss ett starkt sken.
"Du ser helt förklarad ut!" sade björn, i det jag satte
mig. Jag tyckte detsamma om Serena. Min själ var full
av andakt.
Nära oss, med ryggen lutad mot en pelare och
beskuggad av densamma, stod en hög, mörk figur, synbart
försänkt i djupa tankar. Det var Bruno. Hans profil var
skön, men syntes mig ovanligt blek. Han såg icke oss;
hans huvud var nedböjt. Den yttre världen var för honom
icke till. Men vid första tonen av den väldiga orgeln spratt
han till och såg upp. Hans ögon mötte Serenas. Han
hälsade ej, hon hälsade ej; de syntes helt och hållet för-j
lorade i varandras anblick, och jag såg på dem. Såsom
andar, vilka efter långa lidanden mötas och återförenas
i en salig värld, så syntes de mig. Deras anleten voro
bleka, men ett onämnbart uttryck av kärlek och en slags
salig smärta liksom sken över dem. Det var en blick av
djupt ömsesidigt igenkännande. Fuktiga av tårar sänkte
sig Serenas ögonlock. Snart var Bruno vid hennes sida,
och lutande sig mot hennes bänk sade han med en låg —
men ej viskande — röst: "Låt mig bedja med dig!"
Serena höll sin psalmbok så att han kunde se i den. När
deras röster höjdes och förenade sig i en skön och djup
harmonisk ton, då genomfor mig aningen, att de två voro
bestämda att bli ett par, att deras förening var besluten
i himmeln, emedan den var grundad i den själarnas sym-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
