Grannarna / 245 (1927) Author: Fredrika Bremer Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

- On this page / på denna sida - Tjugutredje brevet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GRANNARNA

245

4:e skuggbilden.

"Droppvis tränger stilla regnet
småningom i klippans bröst."
I Efter Schiller.

Stormen rasade därute. Det nalkades en av dessa
vinternätter, då forntidens sagor om trollenas väsen
tyckas bliva till sanning; då den fattige vandraren i
norden ofta förvillar sig. Hans hustru eller en
gammal mor saknar honom vid kojans aftonbrasa. Hon
hoppas på morgondagen, men då berättas det: "han
blev funnen död på snön i skogen."

Hagars hälsotillstånd hade undergått en ny
förändring. Den förhöjning av hennes livskrafter, som en
stund lät tro på hennes vederfående, gav plötsligt vika,
och ett tillstånd av stor svaghet inträdde. "Icke hennes
sår, men hennes själ fräter på hennes liv", sade doktor
Werner. Det var nu tystare inom sjukrummet. Serena
allena rörde sig där, stilla vårdande kropp och själ.
Lugnare var även nu den sjuka, under det hon helt och
hållet hängav sig till sin trogna, milda vårdarinna.

Mot fönsterna till sjukrummet slog den isiga skuren,
och stormen skakade grenarna av trädet, som stod
utanför. Men inne brann en lampa, stilla och klar, och
en mild kvinnoröst läste dessa ord:
i "JaS yiH s*å upp och gå till min fader och säga till
honom: ’fader, jag haver syndat i himmelen och för
*%♦ Jag är icke nu värd att kallas din son/ Och så
stod han upp och kom till sin fader. Och då han ännu
långt ifrån var, såg honom hans fader och begynte
varkunna sig över honom och lopp emot honom, föll
honom om halsen och kysste honom,"
i ’Välsignade, välsignade ord!" utropade här en matt
stämma från sängen. "Och om jag gick hem, likt den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>