Elektriciteten och dess förnämsta tekniska tillämpningar / 12 (1893) Author: Gustaf Robert Dahlander Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Öfverblick af elektricitetslärans utveckling och förnämsta satser. De elektriska enheterna - 17. De olika slag storheter man i elektricitetsläran tager i betraktande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

strömming o. s. v., ehuru man sedan länge vet, att värmet endast
är ett rörelsefenomen hos kropparnes minsta delar och hos etern,
men icke, såsom man förr trodde, ett ämne, genom hvars tillförande
eller borttagande en kropp uppvärmes eller afkyles.

17. De olika slag storheter man i elektricitetsläran
tager i betraktande. – Äfven för de praktiska tillämpningarna är
det ett icke ringa antal af olika slag af storheter,
som inom elektricitetsläran särskildt förekomma, utom de mekaniska eller allmänt fysiska storheterna. Vi skola anföra de
förnämsta af dem.

Strömstyrka eller den elektriska strömmens intensitet, hvarigenom
man uttrycker den elektricitetsmängd, som på tidens
enhet strömmar genom en ledare.

Ledningsmotstånd och ledningsförmåga, som angifver det
hinder ledaren utöfvar mot elektricitetens rörelse och den större
eller mindre lätthet, hvarmed denna rörelse i ledaren försiggår.
Dessa båda storheter äro mot hvarandra inversa, så att när
ledningsförmågan ökas, minskas motståndet i samma förhållande.
Betecknas en ledningstråds längd med l, dess tvärskärningsarea
med a och det motstånd den utöfvar med m, så är

m	=	sl
		──		,
		a

,

där s betecknar det specifika ledningsmotståndet hos det ämne,
hvaraf tråden är gjord, d. v. s. det motstånd, som utöfvas af
en tråd med längden 1 och tvärskärningsarean 1. Vi meddela
längre fram uppgifter häröfver.

Elektromotorisk kraft eller den orsak, som i en
elektricitetskälla, t. ex. en galvanisk stapel, framkallar utvecklingen
af elektricitet. Betecknas denna kraft med E, strömstyrkan
med I och totala ledningsmotståndet i elektricitetskällan och
den yttre ledningen med M, så kan man på grund af ohmska
lagen sätta

I	=	E	,
		—
		M

Potential är ett uttryck för en kropps elektriska tillstånd,
motsvarande temperaturen såsom angifvande en kropps
värmetillstånd, men därmed betecknas tillika den inverkan en
elektrisk kropp utöfvar på sin omgifning. Det tydligaste begreppet
om en elektrisk kropps potential får man däraf, att om kroppen
genom en fin metalltråd sättes i förbindelse med en metallkula
af radien 1, angifves kroppens potential, som vid elektricitetens
jämvigt är lika för alla kroppecs delar samt för alla i ledande
förbindelse därmed varande punkter, genom den af kulan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>