Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Elektricitetens uppmätning för tekniska ändamål - 32. Bestämning af strömstyrkan - 33. Voltametrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Andra kapitlet.
Elektricitetens uppmätning för tekniska ändamål.
32. Bestämning af strömstyrkan. - Allt efter
styrkan af den ström man har att undersöka, och allt efter den
«törre eller mindre noggrannhet, som härvid påkallas, gör man
bruk af instrumenter af olika slag.
Såsom bekant kan man bestämma strömstyrkan genom att
låta strömmen sönderdela en sammansatt vätska, ochr detta
medför den fördel, att man erhåller strömstyrkan proportionel
mot den på en viss tid åstadkomna kemiska sönderdelningen, och
man kan sålunda lätt erhålla absoluta bestämningar. Men denna
metod med voltametrars användande är tidsödande och
obeqväm, och den inför ett stort motstånd i ledningen samt gifver
blott medelvärdet under en viss tid, hvarför den begagnas
nästan endast for vissa vetenskapliga undersökningar och vid
gradering af mätinstrument. Men däremot har man med fördel
gjort bruk däraf för elektricitetsmängders uppmätning vid
elektriska centralstationer.
Vanligen begagnar man för strömstyrkans bestämning
gal-vanometrar, hvilka grunda sig på den afvikning en magnet,
vare sig permanent eller tillfällig, lider, när en elektrisk ström
finnes i dess närhet. Den allmänt bekanta tangentbussolen är
en af dem, och detta instrument lämpar sig väl för tämligen
svaga strömmars undersökning. För mycket starka strömmar,
sådana man för elektrisk belysning använder, äro galvanometrarne
vanligen graderade, så att de omedelbart angifva strömstyrkan.
Ett sådant instrument benämnes amperemeter eller ammeter.
Vid några tillfällen gör man för uppmätningen bruk af den
^lektrodynamiska verkan, som förefinnes mellan två strömmar.
Elektrodynamometerns konstruktion beror härpå.
Vi taga till en början endast hänsyn till likriktade
strömmar. För vexelströmmars undersökning får man i de flesta
fall göra bruk af särskilda instrumenter, hvilka vi något senare
skola taga i betraktande.
33. Voltametrar. - En sådan kan helt enkelt utgöras
af ett i kubikcentimeter graderadt profrör, som fylles med
svafvel-syrehaltigt vatten och sättes öfver två platinableck uti ett kärl,
Elektriciteten. 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
