- Project Runeberg -  Elektriciteten och dess förnämsta tekniska tillämpningar /
97

(1893) [MARC] Author: Gustaf Robert Dahlander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Elektricitetens uppmätning för tekniska ändamål

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KONDENSATORER FÖR ELEKTRICITET. 97

^slag, motsvarande en laddflaska. Sättes det ena blecket i
ledande förbindelse med jorden och det andra med en
elektri-<ji tetskällas pol, kan detta upptaga en elektricitetsmärigd, som
är proportionel direkt mot ytornas storlek och omvändt mot
deras afstånd, och laddningskapaciteten C hos en dylik
kondensator angifves genom formeln

där n har den vanliga betydelsen och K är den specifika
induk-tionsförmågan hos det dielektriska ämne, som finnes mellan
blecken. Detta ämne har således stort inflytande på
laddnings-kapaciteten. En kondensator säges vara absolut eller fullkomlig,
när endast luft utgör isoleringen. Man kan konstruera en
sådan kondensator genom att bekläda ett antal väl plana
glas-skifvor af 3 mm. tjocklek och 30 cm. sida med stanniolblad
på båda ytorna samt lägga dem öfver hvarandra, åtskilda af
«må glasblock med 2,5 mm. tjocklek. Skifvorna l, 3, 5 ... äro
helt och hållet betäckta med stanniol, 2, 4, 6... lemna en
obetäckt kant af 2,5 mm. bredd; de förstnämnda förenas sins
emellan och med kondensatorns ena polskruf och på samma sätt
de Öfriga med den andra polskrufven. Om a är totala ytan i
qvcm. af stanniolbladen hos skifvorna 2, 4, 6 ... samt d
glas-folockens tjocklek i cm., blifver laddningskapaciteten

C = n-JT^–.–7 mikrofarad.
9 . 105 - 4nd

Men dylika luftkondensatorer blifva stora och kostsamma,
:och därför gör man vanligen för mätningar bruk af
kondensatorer, där isoleringsämnet är glimmer eller papper, öfverdraget
med paraffin eller gummilacka. Att man under
for Öfrigt lika omständigheter med sådana
kondensatorer erhåller en förökad laddnings- ~~
kapacitet beror på att K har större värde
for sistnämnda ämnen än för luften (se
tabellen p. 99). Kondensatorer tillverkas på det
sätt, att blad af isoleringsämnet och af
stanniol läggas ömsevis öfver hvarandra,
hvarjämte hvartannat stanniolblad förenas med
polerna. För att lättare kunna verkställa
detta och därjämte erhålla säkrare isolering,
kan man gifva bladen den form fig. 50 visar. Stanniolbladen
äro något mindre, men afskurna blott i ett hörn, och detta
lägges ömsevis till höger eller venster, hvarefter de
framskjutande hörnen hoplödas. Användes papper, bör detta först
noggrant undersökas, att icke hål finnas. Pappersbladen doppas

Elektriciteten. 7

FIG. 50.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:16:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/grdahlel/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free