- Project Runeberg -  Elektriciteten och dess förnämsta tekniska tillämpningar /
122

(1893) [MARC] Author: Gustaf Robert Dahlander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Galvaniska staplar. Accumulatorer. Termoelektriska staplar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

122

GALVANISKA STAPLAR.

den ursprungliga och den förändrade formen, sådan den inom
galvanoplastiken begagnas. Vid försöken sönderdelades
koppar-sulfatlösning mellan anod och katod af koppar, ena gången
med ett Bunsens element och den andra med ett lika stort
bikromatelement. Det förra fick verka tre, det senare fyra
dygn, d. v. s. till nästan fullkomlig uttömning. Härvid
bestämdes vigten af den upplösta zinken samt anodens och
katodens vigtförändring per dygn. Bland resultaten anföra vi:

Upplöst zink.
Anodens förlust.
Katodens vins
t. Strömstyr ka


gram.
gram.
gram.
ampere.

Bunsens element:





vid början
-
-
-
1,25

efter 21 timmar
64
29,8
29,95
1,25

» 69
8
15,35
15,08
nära noll.

Bikromatelement:





vid början
-
-
-
1,25

efter 44 timmar
24
17,14
17,20
0,4 å 1

» 92 »
22
»
13,67
nära noll.

FIG. 63. Det visade sig, att Bunsens ele-

ment kontinuerligt och regelbundet
aftog i styrka, hvaremot
bikromatele-mentet hastigt och ojämnt försvagades
samt därjämte lämnade ett dagligt
maximum och minimum, härrörande af
den dagliga tillsättningen af utspädd
svafvelsyra. Om man vid Bunsens
stapel, i stället för att hvar tredje dag
omsätta alla elementen, gjorde detta
till en tredjedel för hvarje dag, skulle
man kunna erhålla en tämligen
konstant ström. Därjämte har det visat
sig, att denna stapel är mindre
kostsam än bikromatstapeln. Den
sistnämnda stapelns enda fördel skulle
således vara, att den är befriad från
de skadliga gaser, som alstras vid den
äldre stapeln af Bunsens system.

För de svenska telegraferna har
begagnats galvaniska element
efterBun-sens system men modifieradt på
följande sätt: I det yttre kärlet, som är
af glas, står kolcylindern, omgifven med
vatten, innehållande en tillsats af -^ till ^ af sin volym
svafvelsyra, hvartill stundom sättes en ringa mängd surt
kromsyradt kali. Kolcylindern omgifver lercellen, i hvilken ett zink-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:16:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/grdahlel/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free