- Project Runeberg -  Elektriciteten och dess förnämsta tekniska tillämpningar /
178

(1893) [MARC] Author: Gustaf Robert Dahlander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Galvaniska staplar. Accumulatorer. Termoelektriska staplar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

178 TERMO-ELEKTRISKA STAPLAR.

stapeln. Gasens inströmning i röret regleras medelst en
vanligregulator. För öfrigt skyddas stapelns inre del genom asbest.

Vid de nyare apparaterna af detta slag erhålles ända till
0,07 om järn och 0,08 volt, om nickel användes, för
ettelement.

Sammansättningen af den för elementen använda
antimon-zinklegeringen är af stort inflytande på stapelns verksamhet.
Den största tensionen erhålles om eqvivalenta mängder af de
båda metallerna användas; men om man i stället behöfver stor
qvantitet elektricitet är det fördelaktigt att något modifiera
denna sammansättning, hvilket just är händelsen med de af
Clamond för galvaniskt bruk utförda staplarna.

Vid andra af Clamonds staplar, afsedda för erhållande af
stark ström, och med hvilka till och med elektriskt ljus kunnat
framställas, användes stenkol eller kåks för upphettningen.
Stapeln utgöres i detta fall af en följd s. k. kedjor, anordnade
omkring eldstaden och hvilkas inåtvända sida upphettas. En
sådan kedja innehåller 50 element, sammansatta af
antimon-zinklegering samt järn. Legeringen gjutes i form af stänger
med 3 cm. längd och bredd samt 2 cm. tjocklek, och järnet
användes i form af tunt bleck, som utskäres i rektangulära
stycken men med utstående remsor åt två motstående sidor.
Dessa remsor kringvridas i skrufform. En kedjas tillverkning
sker på det sätt, att i en särskild gjutform anbringas de
nyssnämnda utskurna järnblecken, sedan deras rektangulära del
om-gifvits med asbest, hvarefter legeringen gjutes i formen. De
50 elementen tillverkas sålunda på en gång, i det att de
skruf-formiga remsorna fastgjutas i legeringen, och kedjan kommer
på detta sätt att innehålla en följd af stänger, hvilka genom
järnblecksstyckena stå i förbindelse med hvarandra. Kedjorna
anbringas vertikalt och bilda tillhopa en cylinder, hvars inre
del upphettas och yttre del afkyles. Hela stapeln är stäld
öfver en murad ugn, inrättad på vanligt sätt med rost, eldstad
och askrum. Förbränningsprodukterna uppstiga från eldstaden
genom en vertikal gjutjärnsledning, som står midt i apparaten,
samt nedsjunka genom ett antal eldkanlaer, som omgifva nämnda
ledning, för att åter uppstiga genom andra kanaler utomkring
de förra och slutligen utgå genom skorstenen. Elementen
upphettas icke omedelbart af de varma gaserna, utan värmet
upptages först af en samlare af gjutjärn, hvarifrån det föres genom
ledning till elementens inre yta. För att åter bibehålla den
yttre ytan vid så låg temperatur som möjligt, användes en
spri-dare, hvilken utgöres af ett antal kopparbleck, anbragta rundt
om stapeln, så att den afsvalnande ytan förstoras. På detta
sätt kommer temperaturen hos de yttre fogarne icke att
Öfverstiga 80°.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:16:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/grdahlel/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free