Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Galvaniska staplar. Accumulatorer. Termoelektriska staplar - 4. Dynamo-maskiner för likriktad ström - 111. Olika sätt att medelst mekaniskt arbete frambringa elektriska strömmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fjärde kapitlet.
Dynamo-maskiner för likriktad ström.
111. Olika sätt att medelst mekaniskt arbete
frambringa elektriska strömmar. - Vi hafva redan (§ 14)
antydt af huru stor betydelse uppfinningen af de maskiner är,
med hvilkas tillhjälp man kan förvandla mekaniskt arbete till
elektricitet. I själfva verket är det detta sätt, som nu
företrädesvis begagnas för att vid elektricitetens vigtigaste
tillämpningar inom industrien alstra elektriska strömmar, sålunda för
galvanoplastisk utfällning, för elektrisk belysning, för
öfverförande af drifkraft på stora afstånd och någon gång äfven för
elektrisk telegrafi.
De första maskiner af i fråga varande slag, som man
konstruerat, voro försedda med magneter af stål och således med
permanent magnetism. Det var år 1832, som en dylik maskin
först uppfans af Pixii i Paris, och sedermera äro en mängd
andra förbättrade konstruktioner med stålmagneter utförda. Man
brukar kalla dem magneto-elektriska maskiner. Men år 1867
funno W. Siemens och Wheatstone att man utan användande
af stålmagneter kan vinna samma resultat, och därefter har
man företrädesvis gjort bruk af elektromagneter och således
med tillfällig magnetism. Dessa maskiner benämnas vanligen
dynamo-elektriska maskiner. Äfven af dem gifves det numera
ett stort antal olika konstruktioner.
Det var likväl först genom Grammes uppfinningar år 1870,
som dessa maskiner erhöllo sin fulla betydelse. Under de tjugu
år, som sedan dess förflutit, har konstruktionen af
dynamomaskiner erhållit en hög grad af fulländning.
De dynamo-elektriska maskinerna eller, såsom de ofta
kortare benämnas, dynamo-maskinerna, eller till och med blott
dynamos, kunna indelas i olika klasser allt efter deras
anordning och verkningssätt. Sålunda kan man indela dem i
maskiner, som lemna likriktade eller konstanta strömmar, alltid
gående i en och samma riktning, samt i maskiner med
vexelströmmar eller alternerande strömmar, där en fortfarande
omkastning i de alstrade strömmarnes riktning eger rum. I de
flesta fall begagnar man numera de förstnämnda maskinerna,
och de sistnämnda komma endast undantagsvis till användande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
