Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Dynamo-maskiner för likriktad ström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184 DYNAMO-MASKINER FÖR LIKRIKTAD STRÖM.
remanenta magnetismen, men i alla fall qvarblifver något af
denna och så mycket mera ju längre tid ankaret varit i
beröring med elektromagnetcn. Den remanenta magnetismen är,,
såsom vi något längre fram skola finna, af nytta vid de
dynamo-elektriska maskinerna, men i de flesta andra fall åstadkommer
den ganska stora olägenheter. Man kan förminska dess
inflytande genom att anbringa mellan ankaret och elektromagneten
ett tunt blad af trä, elfenben, papper o. s. v. eller små
ställ-skrufvar af koppar. Ett annat sätt att förminska en järnstångs
förmåga att bibehålla magnetismen uppgifves vara genom att starkt
upphetta henne i lågan till en spritlampa, under det att en
elektrisk ström genomgår en kring stången i skrufform lindad
koppartråd, hvars särskilda hvarf isoleras genom gummilacka,
hvilken kan isoleras tillfyllestgörande, oaktadt den kommer r
smältning. En knippa af järntråd förlorar hastigare vid
strömmens upphörande sin magnetism, än hvad förhållandet är med
en massiv järnstång, och man använder äfven vid flera tillfällen
en dylik anordning. Det bör äfven anmärkas, att om
koppartråden upplindas på en hylsa af något ämne, som är ledande
för elektriciteten, t. ex. koppar eller zink, så fördröjes
magnetismens upphörande. Man begagnar därför till hylsa för
trådrullen trä, papp, tyg eller annat icke ledande ämne.
Beträffande de särskilda omständigheter, som utöfva
inflytande på styrkan af den uppkommande magnetismen, äro de dels
strömmens styrka, dels trådrullens beskaffenhet, dels
järnkärnans-dimensionor och beskaffenhet i öfrigt och slutligen det använda
ankarets dimensioner och form. Magnetismens styrka växer
med strömmens intill en viss gräns, då mättningstillståndet
uppnås. När detta skett, erhålles icke någon starkare magnetism
vid strömstyrkans ytterligare; förökande. Hvarfvens diameter
är utan inflytande på magnetismen, så framt järnkärnans ändar
framskjuta tämligen mycket från trådrullen. I annat fall äro
de hvarf af rullen, som ega mindre diameter, verksammare än
de med större diameter. Vidare växer magnetismens styrka
med antalet hvarf. Den växer äfven intill en viss gräns med
längden hos en rätlinig elektromagnet eller hos en hästskoformig
magnet, där blott ena polen får verka. Men när båda magne^
tiseras, är längden hos en hästskoformig magnets ben utan
inflytande. Hvad åter angår diametern hos jernkärnan, så växer
elektromagnetens styrka därmed; men det är åtminstone lör
svagare strömmar icke nödvändigt att cylindern är massiv, utan
den kan vara rörformig och likväl lemna samma effekt. Enligt
du Moncel borde for den skull rörgodsets tjocklek vara
åtminstone lika med J af cylinderns radie. Ankaret utöfvar icke
ringa inflytande på elektromagneten. Denna verkar kraftigare,
om ankarets bredare sidoyta vändes mot polerna, än om; d&n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
