- Project Runeberg -  Elektriciteten och dess förnämsta tekniska tillämpningar /
193

(1893) [MARC] Author: Gustaf Robert Dahlander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Dynamo-maskiner för likriktad ström - 117. Järnets mottaglighet och genomtränglighet för magnetism

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JÄRNETS MOTTAGLIGHET FÖR MAGNETISM. 193

af en kraft F - m H dyne. Återigen, om man tänker sig det
magnetiska fält, som uppstår kring en magnetpol A med
intensiteten m, så åverkas däraf en på afståndet l cm varande
magnetpol med intensiteten l af en kraft m dyne, och på detta
afstånd måste således per q vem m kraftlinier framgå. Tänker
man sig A såsom medelpunkt till en sferisk yta med l cm
radie, är således hela antalet kraftlinier, som genomlöpa denna,
«= 4 n m. Detta är tydligen det antal kraftlinier, som utgår
frän polen. En pol med intensiteten ett lemnar följaktligen
upphof till ett antal af 4 TT kraftlinier. Detta är totala
kraftflödet från polen.

Ett enformigt eller öfver allt lika magnetiskt fält
innehåller ett öfver allt per q vem lika stort antal parallela
kraftlinier. Så t. ex. det af jordmagnetismen härrörande fältet vid
en liten del af jordytan. Här äro kraftlinierna parallela
sinsemellan och med den jordmagnetiska kraftens riktning.

117. Järnets mottaglighet och genomtränglighet
för magnetism. - Då järn anbringas i ett magnetiskt falt,
utvecklas hos detsamma magnetism, så mycket starkare ju större
dess mottaglighet eller "ausceptibilitet" för magnetism är. Om
vi tänka oss, att järnet har form af en lång och smal stång med
tvärskärningsarean a qvcm och längden l cm samt att stångens
längdriktning öfverensstämmer med kraftliniernas i fältet, hvars
intensitet är J?, kan totala kraftflödet genom stången sättas
Sa, där S är en koefficient, som man benämner den magnetiska
induktionen, och hvilken står i nära samband med järnets
mottaglighet för magnetismen och dess magnetiska
genomtränglighet Magnetiseringsintensiteten J hos järnstången kan
uttryckas genom m : a, om m är de frambragta magnetpolernas
intensitet (jämför § 20), och den beror såväl af det direkta
kraftflödet Ha från det magnetiska fältet som ock af det från
järnets magnetism härrörande kraftflödet 4 n m. Man kan sätta

Sa = Ha -f 4:7im = Ha
och således

Man brukar angifva genom trängligheten för magnetismen
genom

S

/f"ff

d. v. s. genom förhållandet mellan den magnetiska ind aktionen

och det magnetiska fältets intensitet, äfvensom mottagligheten
för magnetismen genom

7– ^

k ~ IT

Electridteten. 13

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:16:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/grdahlel/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free