- Project Runeberg -  Elektriciteten och dess förnämsta tekniska tillämpningar /
269

(1893) [MARC] Author: Gustaf Robert Dahlander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Dynamo-maskiner för likriktad ström. (Fortsättning.) - 151. Beräkning af den elektromotoriska kraften

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BERÄKNING AF DEN ELEKTROMOTORISKA KRAFTEN. 269

genom en andra magnetiserande kraft, som verkar vinkelrätt
mot den förra. Han gjorde försök häröfver på det sätt, att
ett järnrör med 3 mm. godstjocklek försågs med två
trådlind-ningar, den ena parallel med axeln och sträckande sig in- och
utvändigt omkring röret, bildande en longitudinal spiral,
den andra en vanlig transversal spiral, som åstadkom
magnetism efter längdriktningen på vanligt sätt. Den
förstnämnda utöfvade icke någon verkan på afstånd, den senares
verkan åter kunde bestämmas genom en magnetnåls afvikning
(se § 114). Försöken visade, att den långs efter röret
upplindade spiralen försvagade det magnetiska momentet, som den
på vanligt sätt upplindade spiralen frambragte. - Detta resultat
har Schultze bekräftat samt därjämte visat, att ju starkare den
sistnämnda magnetismen är, dess mindre inflytande utöfvar
den förra. Han fann äfven, att valsadt järn och hårdt stål
förlora mindre af sin magnetism än mjukt järn. Dessa resultat
ega tillämpning vid dynamo-maskiner, och Strömberg har genom
försök med en Schuckerts dynamo äfven funnit, att
induktor-strömmen frambringar en demagnetiserande kraft, som motverkar
elektromagneternas magnetism. Denna demagnetiserande kraft
visade sig proportionel mot strömstyrkan uti induktorn, när
elektromagneternas magnetiserande kraft bibehölls konstant.
För samma elektromotoriska kraft erfordrades en svagare
magnetiserande kraft, när induktorn var utan ström, än när samma
ström genomgick såväl induktor som elektromagneter.

Man har försökt att genom särskilda anordningar förminska
tendensen till tvärmagnetisering och demagnetisering (se t. ex.
§ 141, p. 248), men i praktiken hafva de icke vunnit
vidsträcktare tillämpning.

151. Beräkning af den elektromotoriska kraften.

- Man kan på ganska enkelt sätt beräkna för en
dynamo-maskin med likriktad ström den elektromotoriska kraftens storlek
i funktion af fältets styrka, hastigheten m. m. Antag nämligen,
att en ledare är rörlig i ett magnetiskt fält med intensiteten F,
d. v. s. ett fält med F kraftlinier per qvcm. vid det ställe,
där det betraktade elementet af ledaren befinner sig, samt i
är strömstyrkan i ledaren, a vinkeln mellan elementet och
kraftliniens riktning, dl elementets längd, så följer af Biot och
Savarts lag (§ 21), att den kraft, hvarmed elementet åverkas, är

/’= i F - dl- sin «,

när alla storheter räknas i absoluta enheter. Ty tänkte man
sig det magnetiska fältet alstradt genom en magnetpol med
intensiteten //, på afståndet & från elementet, vore J^=^:&2,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:16:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/grdahlel/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free