Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Dynamo-maskiner för likriktad ström. (Fortsättning.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. OCH E. HOPKINSONS FÖRSÖK ÖFVER DYNAMO-MASKINER. 293
dynamos (se fig. 144, p. 239). Den förstnämnda af dessa
maskiner, som vid försöken mest användes, har hvartdera
elektro-magnetbenet formadt jämte polstycket i ett enda smidt stycke,
hvilket är omsorgsfullt anlöpt. Det horisontala tvärstycket
är äfven af smidesjärn, och det är fastskrufvadt i
elektromagnet-benen, sedan fogytorna med stor omsorg gjorts plana. I
tvärskärningen äro benen aflånga med afrundade hörn. En zinkbas,
fastbultad till maskinens bäddplåt, uppbär polstyckena.
Mag-netiseringsspiralerna äro upplindade direkt på järnkärnorna och
bestå af 11 lager koppartråd med 2,413 mm. diameter (13,
E. W. G.), tillhopa 3,260 hvarf med en total längd af 4,570
m., anbragt i shunt. Induktorns kärna är sammansatt af
omkring 1,000 plåtar mjukt bladjärn af stor magnetisk
genomtränglighet Axeln är af Bessemerstål och isolerad från
plåtarne. Induktorn är en truminduktor med 40 hvarf, hvartdera
innehållande 16 trådar af 1,753 mm. diameter samt i två lager
öfver hvarandra. Kollektorn bildas af 40 kopparlameller,
isolerade med glimmer. Motståndet uti induktorn mellan
motsatta lameller i kollektorn är 0,009947 ohm och uti
magneti-seringsspiralerna 16,93 ohm. Vid maskinens normala verksamhet
är hastigheten 750 hvarf i minuten, magnetiseringsströmmen
5,62 ampere, yttre strömmen 320 ampere och potentialskilnaden
105 volt. Karakteristikan bestämdes, och försöken häröfver
bekräftade, att vid tilltagande magnetiserande kraft den
elektromotoriska kraften är mindre och vid aftagande större än vid
konstant kraft (jämför § 114). Vidare undersöktes det
inflytande olika försprång hos borstarne utöfvar. Om försprånget
var negativt och borstarne kortslötos, erhölls en ström genom
inverkan af induktorn på elektromagneten,
Magnetiserings-spiralerna af kopplades och induktorn förenades med en Siemens
elektro-dynamometer, hvarefter utan försprång erhölls genom den
remanenta magnetismen 52 ampere, men vid ett ringa positivt
försprång blef strömmen nära noll, hvaremot vid ett litet
negativt värde därå erhölls ända till 234 ampere. Genom att variera
borstarnes ställning kunde en stadig ström af önskad styrka
intill denna gräns erhållas. Om icke gnistbildningen vore så
stark, skulle man kunna göra försprånget negativt vid en
dynamo och genom induktorns reaktion erhålla samma resultat
i fråga om strömregleringen som vid en compound-dynamo.
För att bestämma effekten användes två dynamos, helt nära
lika hvarandra. Axlarne hopkopplades och försågos med en
remtrissa. De elektriska ledningarna gjordes på så sätt, att
den ena dynamon dref den andra såsom en motor. Drifkraften,
som vid remskifvan behöfde anbringas, motsvarade då endast
förlusten vid kraftöverföringen mellan de båda maskinerna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
