Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Dynamo-maskiner för likriktad ström. (Fortsättning.) - 167. Undersökningar öfver den magnetiska spridningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
298 DYNAMO-MASKINER MED LIKRIKTAD STRÖM.
De undersökta smidesjärnprofven, hvaraf två från Ravené, ett
svenskt, ett Siegener och ett vanligt bandjärn, lämnade tämligen
nära öfverensstämmande värden, och den första kolumnen i
tabellen gifver medelvärden härför. Äfven
tvåafgjutjärnsprofvenaf-veko föga sinsemellan, och de dem motsvarande medelvärden
innehållas i andra kolumnen; det tredje profvet var af dåligt
gjutjärn. Det synes af tabellen, att koefficienten c är mycket
större för gjutjärn än för smidesjärn. Likaså framgår det af
tabellen, att vid en viss mättningsgrad, nämligen omkring 0,25
för smidesjärnet och O, l o för gjutjärnet finnes ett minimum
för Q och således för det magnetiska motståndet.
Det visade sig äfven, att vid de undersökta profven en
relation mellan Zm och den specifika vigten s af järnet kunde
härledas. Sålunda erhölls för smidesjärn (sp. vigt 7,6595-
7,8561):
Zm = 25,597 - 3,697 s -f 460,2 s2
och för gjutjärn (sp. vigt 7,2259-7,3511):
Zm = 3,271 -f 323 s2.
Men dessa formlers koefficienter äro beräknade af allt för
få uppgifter för att kunna anses fullt tillförlitliga. För
smidesjärnet erhölls värden å Zm mellan 24,032 och 25,074, för
gjutjärnet mellan 19,934 och 20,906, hvilka sistnämnda värden
betydligt öfverstiga, hvad andra forskare funnit (jämför § 117).
Corsepius anstälde äfven försök öfver luftens magnetiska
motstånd. Den förut omtalade metoden användes också vid
dessa försök, med den förändring, att två platta trådspiraler
anbragtes mellan plana järnskifvor och fastklämdes i det
U-formiga järnstycket till siderognosten. Den ena spiralen
tillhörde den primära och den andra den sekundära ledningen.
Såsom sannolikt värde erhölls c = l, hvilket är väsentligt större
än det af Kapp funna värdet 0,61 (se p. 273). Men det bör
anmärkas, att då Kapp härledt sina värden vid dynamo-maskiner,
där kraftlinierna genomgå från polytan till induktorns
järnkärna icke blott ett luftlager, utan koppartråden med dess
isolering, förhållandet är ganska olika mot det, som vid de nu
omtalade försöken egde rum.
167. Undersökningar öfver den magnetiska
spridningen. - Såsom vi förut lärt känna, komma icke samtliga
de alstrade kraftlinierna i en dynamo-maskin till verksamhet
uti induktorn, utan en förlust, läckning eller spridning uppstår.
Yi skola nu redogöra för några undersökningar häröfver.
Till en början skola vi omnämna Hopkinsons försök,
anstälda i samband med de undersökningar öfver dynamo-maskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>