Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Vexelström-maskiner och transformatorer - 191. Hysteresis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HYSTERESIS. 345
hafva hvarandra, men om man från hvar sin punkt af nämnda
ledningar för andra ledningar, hvilka förenas med den yttre
ledningen, erhålles samverkan mellan maskinerna.
191. Hysteresis. - Man har de senaste åren börjat
att inom den teoretiska elektrotekniken använda en ny
benämning hysteresis, hvilket ord blifvit infördt af Ewing för att
uttrycka den fördröjning, som i vissa fall uppstår vid fysiska
och särskildt magnetiska företeelser. Den allmänna definitionen
är följande: Om två fysiska qvantiteter A och S äro sådana^
att cykliska variationer hos B frambringa cykliska variationer
hos A, och de sistnämnda fördröjas i jämförelse med jB:s
variationer, så eger hysteresis rum mellan A och B. För att
till-lämpa detta i fråga om magnetismen, antag att ett stycke järn?
är anbragt i ett magnetiskt fält, hvars intensitet förändras, så
att den öfvergår från ett positivt maximivärde till noll och
därefter blifver negativ och uppnår ett numeriskt lika [-maximivärde]-] {+maximi-
värde]+} som förut o. s. v. Järnets inducerade magnetism följer
dessa förändringar, men så att magnetiseringen och
demagne-tiseringen något fördröjas, hvilket är en yttring af hysteresis.
Äfven den remanenta magnetismen hos järnet är en företeelsa
af detta slag. Ju mjukare järnet är, desto svagare är
hysteresis. Däremot är denna ansenlig hos stål, och af denna orsak
kan man icke göra bruk af stål vid de tillfällen, när täta
förändringar i magnetismen förekomma, såsom vid induktorn till
dynamo-maskiner, transformatorer, telegrafapparaters
elektromagneter o. s. v. Enligt Hopkinson skulle den förlust, som
till följd af hysteresis uppstår hos en induktor, hvars järnkärna
undergår 15 cirkelprocesser i sekunden, stiga från l proc. till
20 proc., i fall järnet ersattes med stål. Långa
elektromagneter ega större hysteresis än korta. De elektriska
mätinstrument, som innehålla järn, kunna lida af hysteresis, och
man-bör icke låta strömmen genomgå dem utorn när mätningen skall
företagas. I en sluten magnetisk ledning, t. ex. en järnring,
kan till följd af hysteresis stor olikhet ega rum hos induktionen
ena och andra gången vid oförändradt magnetfält. Ju
starkare detta är desto större kan nämnda skilnad blifva, rnen när
afståndet är jämförelsevis stort mellan induktorns järnkärna
och polytorna, blifver skilnaden mindre. Till följd af hysteresis
blifver järnets magnetisering beroende icke blott af den
magnetiserande kraften, d. v. s. produkten af strömstyrkan och
antalet hvarf, utan äfven af den magnetism järnet förut varit
underkastadt. Det bör äfven anmärkas, att hysteresis hos järnet
är vida mindre, om detta är i vibration än i hvila, så att den
hos en i gång varande dynamo är mindre än vid
undersökningen af ett järnstycke. Emellertid förorsakar den effekt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
