Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Elektrisk belysning - 208. Olika sätt för frambringande af elektriskt ljus - 209. Uppkomsten af ljusbågen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPKOMSTEN AF LJUSBAGEN. 377
för gasverken, när för omkring tio år sedan det elektriska
ljuset från ett vetenskapligt experiment förvandlades till
en fullt praktisk tillämpning af elektriciteten. Erfarenheten
har dock visat, att gasverken ingalunda behöfva lida men af
denna täflan. Vi återkomma längre fram till denna fråga.
208. Olika sätt för frambringande af elektriskt
ljus. - Sedan Davy upptäckt den galvaniska ljusbågen, som
alstras mellan två kolspetsar (§ 9), äro många försök gjorda
att använda det elektriska ljuset för belysning. Man har ock
numera lyckats att lösa detta svåra tekniska problem. Vi skola
redogöra för de förnämsta metoder och apparater, som för detta
ändamål användas.
Det är i hufvudsaken på två väsentligt olika sätt, som
man genom elektricitet kan verkställa belysning. Enligt det
ena alstras mellan två kolspetsar en ljusbåge; det är detta sätt,
som man först begagnat, och det torde alltid vara det
lämpligaste, nar starka ljuskällor äro behöfliga. Den andra metoden
består i att genom elektricitetens tillhjälp frambringa glödning
hos något ämne, vanligast en fin kolstång eller tråd af kol;
härigenom frambringas svagare ljus, men en fördelning af ljuset
låter sålunda lättare verkställa sig. För öfrigt gifves det
åtskilliga afarter af de elektriska ljusapparaterna, där visserligen
glödningen är det väsentligaste, men där tillika en förbränning
af kolet eger rum. A andra sidan uppstår alltid, när en
ljusbåge mellan kolspetsar alstras, tillika glödning af dessa och af
mellan dem varande ämnen, hvilket väsentligt bidrager till
belysningen, om icke hufvudsakligen åstadkommer denna.
Till en början skola vi anföra några egenskaper hos den
elektriska ljusbågen samt några elektriska företeelser, som äro
af vigt med hänsyn till den elektriska belysningen.
209. Uppkomsten af ljusbågen. - Om man förenar
de båda polerna till en stark galvanisk stapel eller någon annan
kraftig elektricitetskälla med en ledningstråd, och på något
ställe af denna ett afbrott eger rum, men så att ändarne ligga
tätt intill hvarandra, utvecklas därstädes ljus. Detta härrör af
att de båda trådändarne beröra hvarandra blott efter en helt
liten yta, vid hvilken motståndet till följe häraf växer, och
genom den värmealstring, som föranledes häraf, kommer tråden
i glödning vid i fråga varande ställe. Det så utvecklade ljuset
är icke fullt jämförligt med den elektriska gnistan, som man
erhålkr vid elektricitetsmaskinen och laddflaskan, ty den höga
tension, som dessa gifva ’elektriciteten, gör för denna möjligt
att öfvergå ganska stora afstånd, hvilket däremot icke är
händelsen med den galvaniska stapelns elektricitet. Visserligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
