- Project Runeberg -  Elektriciteten och dess förnämsta tekniska tillämpningar /
393

(1893) [MARC] Author: Gustaf Robert Dahlander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Elektrisk belysning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LJUSUTVECKLINGEN YID GLÖDNING AF FASTA ÄMNEN. 393

fasta och flytande ämnen börja att glöda vid samma
tempera tnr och ega sedan vid ytterligare temperaturhöjning samma
färg vid samma temperatur. Dräper, som först iakttog detta,
anmärkte äfven, att intensiteten af det från en glödande kropp
utsända ljuset växer med hans temperatur, men i ett mycket
hastigare förhållande än denna. Violle har bestämt ljusstyrkan
hos glödande platina vid temperaturer mellan 800° och 1,775°,
hvilken sistnämnda är metallens smältpunkt Följande tabell
angifver resultaten af dessa försök, hvarvid till enhet för
ljusstyrkan är antagen ljusintensiteten vid 954°, Silfrets smältpunkt:

800°..... 0,108 1,300°..... 45,2

900 ..... 0,475 1,400 ..... 100

1,000 ..... 1,82 1,500 ..... 194

1,100..... 6,10 1,600 ..... 327

1,200 .....17,8 1,775 ..... 587.

Det synes häraf, att för att erhålla stor ljusstyrka genom
glödning, bör man höja den glödande kroppens temperatur i
hög grad, men detta medför den olägenhet, att kroppen snart
förändras. Man kan därför icke vid glödlamporna drifva
temperaturen synnerligt högt, och man kan icke heller vid dem
tillgodogöra den elektriska strömmen lika väl som vid de
lampor, där ljusbåge erhålles, ehuru de i andra hänseenden äro af
högt värde och erbjuda stora fördelar. Då man genom
glödning vill erhålla ljus, gör man bruk af en fin stång eller tråd,
hvarigenom strömmen ledes. Af ju sämre ledare tråden är
gjord och ju finare han är, dess högre temperatur erhåller han
vid strömmens genomgång. Edison har därför vid sin lampa
gjort bruk af fina trådar af kol.

Zöllner fann, att om två trådar af olika tjocklek skola
utsända lika ljusmängd, bör förhållandet mellan intensiteterna
af de strömmar, som gå genom trådarne, vara något större än
förhållandet mellan diametrarne, på sätt följande tabell visar:

*>1 ^ £l {l

mm. mm. D J

0,1785 .... 0,0782 .... 2,282 .... 2,612

0,1785 .... 0,1035 .... 1,725 .... 1,945

0,1661 .... 0,1035 .... 1,605 .... 1,653

0,1661 .... 0,1466 .... 1,139 .... 1,17&

DI och D2 beteckna här de båda trådarnes diametrar
samt 11 och J2 strömintensiteterna, erforderliga för att hos båda
frambringa lika ljusutveckling.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:16:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/grdahlel/0403.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free