- Project Runeberg -  Elektriciteten och dess förnämsta tekniska tillämpningar /
439

(1893) [MARC] Author: Gustaf Robert Dahlander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Elektrisk belysning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

NÅGRA SÄRSKILDA TILLÄMPNINGAR AF REGULATOR-LAMPOR, 439

FIG. 248.

ret på taflan angifver hvilken lampa, som påkallar
uppmärksamheten.

De båglampor, som här begagnas, äro de af G-ramme
konstruerade. Huru dessa lampor äro anbragta synes af fig. 248
Upphängningen sker medelst själfva
ledningen, hvars båda trådar ingå vid
a och som vid 6 går kring en trissa,
uppbärande en motvigt c. Vidare går
den dubbla ledningen kring trissorna e
och f samt till lampans polskrufvar vid
g. Lampan har upptill en reflektor.
Hennes inställning sker medelst
snöret d, som är fäst vid vigten c.

Ritbyrån, hvars golfyta är 407
qv.-meter, upplyses rned fem båglampor af
150 bec Carcel, hvilkas ljus återkastas
mot taket och väggarna. Den skärm c,
som uppfångar och återkastar de direkta
strålarne, är upphängd under lampan
på sätt fig. 249 antyder. Belysningen
blifver jämn och utan störande skuggor.

Utan tvifvel motsvarar den nu beskrifna anordningen ganska
väl det afsedda ändamålet, med kostnaden blifver stor, när man
såsom här vill undvika höga potentialer. Man gör därför ofta
vid det elektriska bågljusets användande bruk af flera lampor

1 en ledning, såsom vid Siemens, Brushs,
Thomson-Houstons lampor äfvensom vid
Pilsenlampan är brukligt och detta så väl vid yttre
som inre belysning. Det är tydligt, att
kostnaden för ledningarna då blifver väsentligt
förminskad, när lamporna äro spridda i ett
vidsträckt område.

Vid belysning af ritsalar gör man
numera ofta bruk af båglampor, hvilkas ljus,
likasom i nu omtalade exempel af en
reflektor, kastas mot taket. En af de härför
begagnade anordningar är den som fig. 250
antyder, sådan den användes vid Tekniska
skolan i Stockholm. Regulator-lamporna äro
nedtill omgifna med hvar sin inuti hvitmålade
bleck-kon af 110 cm. diameter och 45 cm.
höjd, upphängd i fyra snören med basen till en höjd vid pass

2 m. öfver ritborden. En mycket jämn och för ögat angenäm
belysning erhålles härigenom. - Vi anföra*) vidare såsom

FIG. 249.

*) Efter en af iDgeniör A. Lagrelius år 1892 afgifven reseberättelse.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:16:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/grdahlel/0449.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free