Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Elektrisk belysning - 235. Afarter af Jablochkoffs elektriska lampa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
444 ELEKTRISK BELYSNING.
sontalplanet, befanns ljusstyrkan endast 75 proc. af den i
horisontal riktning bestämda.
Under några år innan de elektriska båglamporna blifvit
så fulländade, som de numera äro, och innan glödlamporna
uppfunnits, vann Jablochkoffs brännare vidsträckt tillämpning.
Numera har den icke synnerlig betydelse, om den ock
åtminstone i Frankrike ännu flerestädes begagnas.
335, Afarter af Jablochkoffs elektriska lampa. -
Det ligger nära till hands, att vid Jablochkoffs brännare
aflägsna den mellan de båda kolstängerna anbragta isolerande
massan och låta ljusbågen uppstå mellan kolspetsarne, utan
hennes mellankomst. I själfva verket äro flera lampor efter
denna princip konstruerade, och några af dem hafva till och
med under någon tid funnit icke ringa tillämpning för
belysning. Vi skola i största korthet omnämna dessa, äfvensom
andra, hvilka synas vara härledda från Jablochkoffs uppfinning.
Wildes lampa innehåller två parallela kolstänger af 4 inm.
diameter och på 3 mm. afstånd från hvarandra. De äro fästa
nedtill i hvar sin metallstång, af hvilken den ena medgifver
stångens böjning, så att den kommer i beröring med den andra.
Denna ställning intages så snart icke någon ström genomgår
lampan. Men när strömmen börjar, uppväcker den ljusbågen
vid båda stängernas beröringspunkt, hvilket dock påkallar att
den rörliga stången ställer sig upprätt, parallelt med den andra.
Genom en vid brännarens fot varande elektromagnet sker detta,
så snart strömmen slutes. Stängerna kunna gifvas ganska stor
längd och i mån af behof höjas, så att lampan kan länge vara
i verksamhet utan att behöfva rubbas.
Debruns lampa liknar i hufvudsaken Wildes, men skiljer
sig därifrån genorn det sätt, på hvilket brännaren antändes.
Kolstängerna bibehålla här ett oföränderligt läge. Strömmen
slutes genom ett litet tvärstycke vid brännarens fot, hvarefter
ljusbågen öfvergår till kolspetsarne.
Eapie/fs lampa utmärker sig genom två par kolspetsar,
som äro stälda mot hvarandra i form af ett /\, till följd hvaraf
man kan erhålla en ljusbåge af konstant längd mellan
vinkel-spetsarne. Om man nämligen tänker sig två kolstänger lutande
på angifvet sätt mot hvarandra och berörande hvarandra i en
punkt, så kunna de hållas i detta läge genom sin egen tyngd,
om de vid sin rörelse styras af små trissor. Förbrinna
kolspetsarne, röra sig dock stängerna mot hvarandra, så att deras
beröringspunkt bibehåller samma låge. Om nu två andra
kolstänger ställas så, att äfven de bilda en vinkel, men omvänd,
så att det hela får utseendet: \9 kan äfven dessas berörings-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
