- Project Runeberg -  Elektriciteten och dess förnämsta tekniska tillämpningar /
470

(1893) [MARC] Author: Gustaf Robert Dahlander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Elektrisk belysning. (Fortsättning.) - 240. Koltrådarnes dimensioner vid olika ljusstyrka hos glödlampor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

470 ELEKTKISK BELYSNING.

A. G. Strömberg anstälda, hvilka fört till följande empiriska
formel, hvilken synes rätt väl återgifva försökens resultat:

där J betecknar ljusintensiteten vid strömstyrkan i, eller
rättare sagdt tillökningen i ljusintensitet, som erhålles, när lampan
öfvergår från mörk rödglödning vid strömstyrkan iQ9 samt a är
en konstant för samma lampa.

Det må nämnas, att vid Edisons 8 -ljus-lampa man erhöll
a = 2,70 7; ^ = 0,29, samt vid Woodhouse och Eawsons
4-ljus-lampa a = 2,047; i0=* 0,306.

Beträffande sambandet mellan Ijusintensiteten och
potentialskilnaden, uppgifves den förstnämnda vara proportionel mot den
sistnämnda upphöjd till 4,5.

Ex. Via Edisons nyssnämnda lampa var under ett försök i - 0,61
och vid ett annat försök i = 0,92 ampere. Häraf beräknas J = 5,5 och 8,5
ljus, nära öfverensstämmande med de direkta mätningarna af ljusstyrkan.

249. Koltrådarnes dimensioner rid olika
ljusstyrka hos glödlampor. - Den ljusstyrka, som en
glödlampa utvecklar, beror dels på intensiteten hos den ström,
hvilken framgår genom koltråden, och dels på dennas motstånd
och beskaffenhet. Vid belysningsanläggningar med glödlampor
lemna vanligen dynamo-maskinerna en bestämd potentialskilnad
mellan polskrufvarne, och om denna än något försvagas efter
ledningstrådarnes längd, är dock, som man lätt kan finna, denna
förändring så ringa, att lika lampor kunna vid hvilken punkt
som helst af ledningen begagnas. Däremot är det mycket ofta
man önskar att i samma anläggning begagna lampor med helt
olika ljusstyrka. Detta låter sig mycket väl göra genom
lämpligt val af koltrådarnes längd och tvärskärning. För att visa
detta skola vi antaga, att såsom vanligt de särskilda lamporna
äro anbragta i derivation från hufvudledningen samt att
kol-trådarne äro af samma material och deras tvärskärningar med
hvarandra likformiga. Beteckna vi potentialskilnaden med P,
strömstyrkan vid den ena lampan med i± och vid den andra
med i2, koltrådarnes längd med l± och ?2, tvärskärningens
peri-meter med p± och p2 och area med ai och a2 samt kolets
specifika ledningsmotstånd (vid enhet af längd och tvärskärning)
med 5, så äro de båda koltrådarnes motstånd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:16:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/grdahlel/0480.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free