Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Elektrisk belysning. (Fortsättning.) - 255. Beräkning af den i ekonomiskt hänseende fördelaktigaste tvärskärningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BERÄKNING AF FÖRDELAKTIGASTE TVÄRSKÄRNINGEN. 483
Såsom vi ofvan anfört, anbringas vanligen glödlamporna i
derivation. Strömstyrkan blifver då aftagande från
elektricitetskällan utåt, hvilket man får uppmärksamma vid beräkningen.
Ofta antages lika tvärskärning efter hela längden, och får den
då väljas så, att äfven vid den mest ansträngda delen icke den
bestämda gränsen för strömstyrkan per qvmm öfverskrides. Vid
gördelledningar (fig. 271, påg. 474) kan man beräkna
tvärskärningen så, att den motsvarar längdens midtpunkt.
Huru man för ett sammansatt ledningsnät kan beräkna
potentialen vid olika punkter skola vi längre fram meddela.
Ex. Antag att vid en anläggning för 50 glödlampor, hvardera för 0,7
ampere, användes en hufvudledning af 100 m. total längd samt att högst
3 volt förlust får ega rum. Då erhålles
l 50-0,7 100 01
255. Beräkning af den i ekonomiskt hänseende
fördelaktigaste tyärskärningen. - Man har vid flera
tillfållen försökt att bestämma en elektrisk lednings tvärskärning
på grund af det vilkor att totala utgiften per år, härrörande
af ledningens kostnad och af den enligt Joules lag beräknade
förlusten i elektrisk energi blifver ett minimum. Det kan
inträffa, att den så bestämda tvärskärningen blifver större än den,
som enligt ofvan angifna regler skulle erfordras. För långa
ledningar, som stundom vid belysningsanläggningar måste
begagnas, kan detta vara af stor betydelse. Vi skola anföra huru
en sådan beräkning kan verkställas.
Om vi antaga att ledningens längd är L och tvärskärning
A, kan anläggningskostnaden för densamma uttryckas genom
(M+NÄ)L,
emedan en del af de vid ledningens utförande förekommande
arbeten äro oberoende af tvär skärningen. M och N äro två
koefficienter, som äro beroende af den använda metallen,
isoleringsämnet o. s. v. Beteckna vi med r ränta och amortering
per år för det sålunda använda kapitalet, blifver årliga
kostnaden
Antaga vi dessutom, att intensiteten hos den ström, som
skall genomgå ledningen, är J samt s det specifika
ledningsmotståndet och t antalet timmar per år, under hvilka strömmen
skall vara i verksamhet, och slutligen k kostnaden per watt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
