- Project Runeberg -  Elektriciteten och dess förnämsta tekniska tillämpningar /
495

(1893) [MARC] Author: Gustaf Robert Dahlander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Elektrisk belysning. (Fortsättning.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BIAPPARATER VID ELEKTRISKA BELYSNINGSANLÄGGNINGAR. 495

cerin och l del vatten. Eromsens verkan kan regleras genom
att vrida den rörformiga kolfstången i till höger eller venster.

Strömbrytare och omkastare användas vid
belysningsanläggningar för att afbryta strömmen eller förändra dess riktning i
ledningen. Man har sådana af en mängd olika konstruktioner.
Vid några af dem äro två metallstycken, fastsatta vid en
isolerande skifva, t. ex. af marmor, och till dem ingå ändarne af
ledningstrådarne. När strömmen skall slutas, införes mellan
båda styckena ett tredje vid en häfarm med isoleradt handtag
rörligt metallstycke. Vid strömmens af brytning vrides
häf-stången kring sin axel, så att kontaktet upphäfves. - Vid
andra afbrytare gör man bruk af en skruf eller ock af en vef,
som kringvrides för att sluta eller afbryta ledningen. -
Om-kastarne gifvas en liknande inrättning.

Huru ock strömbrytare och omkastare må anordnas, böra
de vara försedda med obrännbara och äfven i fuktigt rum väl
isolerade bottenplattor, samt så framt de icke kunna ständigt
kontrolleras, omgifna med skyddskåpor af obrännbart ämne.
Kontaktytornas storlek bör vara afpassad efter strömstyrkan,
så att icke nämnvärd upphettning må förekomma, och afståndet
mellan dem efter afbrottet så stort, att icke någon varaktig
ljusbåge kan uppstå.

Ljuskronor m. fl. andra inrättningar för uppbärande af
glödlamporna på ett ändamålsenligt och prydligt sätt. De likna
till det yttre de vanligen för andra ljuskällor begagnade
anordningar.

Askledare användes ofta äfven vid mindre anläggningar,
så snart ledningar utom hus förefinnas. Denna apparat grundar
sig därpå, att den af ett åskslag härrörande elektriciteten eger
hög spänning och lätt kan öfvergå på afstånd, hvilket däremot
icke är förhållandet med den af dynamo-maskinen alstrade
elektriciteten. Man kan för den skull förena den från maskinen
utgående ledningen med jorden genom en koppartråd med vid
pass 4 mm. diameter eller en lina med två eller tre 2 mm:s
koppartrådar, och i densamma införes åskledaren. Denna kan
utgöra två metallskifvor med ena kanten taggformigt utskuren.
Båda skifvorna anbringas i samma plan med de utskurna
kanterna på ett litet afstånd sinsemellan. Den i jorden nedgående
änden *af tråden förenas med en jordplåt, hvartill man
lämpligen kan använda en kopparplåt eller ock galvaniserad
järnplåt af 5 mm. tjocklek och minst l qvm:s yta. Ledningen i jorden
bör vara af samma metall som plåten. Denna bör helst
anbringas vertikalt och alltid i fuktig mark eller i en brunn.
Äfven gör inan ofta bruk af vattenledningsröret för samma
ändamål.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:16:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/grdahlel/0505.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free