- Project Runeberg -  Elektriciteten och dess förnämsta tekniska tillämpningar /
505

(1893) [MARC] Author: Gustaf Robert Dahlander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Elektrisk belysning. (Fortsättning.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EXEMPEL Å ACCUMULATORERNAS ANVÄNDANDE. 505

starkare, då belastningen var ringa. I följd däraf var det
tillräckligt att använda accumulatorer af ringa kapacitet. Men
för ansenligare variationer i förbrukningen visade det sig
nödvändigt att begagna andra regleringsmedel. Man kan använda
en apparat, som automatiskt inför flera motstånd i ledningen.
Fig. 292 visar schematiskt dess anordning. I derivation till
två af de mellanvarande trådarne, t. ex. 2 och 3 är en relais
R anbragt äfvensom en följd af motstånd J?’, hvilka sluta med
metallstycken, hvaröfver ett cirkelsegment K vrider sig
omkring en axel A. På samma axel sitter en trissa, öfver
hvilken ett snöre är böjdt, uppbärande två järnkärnor N^ och JV2.
Dessa höjas och sänkas uti hvar sin trådspiral S^ och Ä2.
Framför relaisen E finnes ett ankare U, hvilket attraheras, när
potentialskilnaden mellan 2 och 3 ökas. I så fall uppstår
kontakt vid st, hvarvid spiralen S2 kommer i verksamhet och
attraherar JY2. Segmentet K vrides härvid och inför ett större
antal motstånd i derivation. Strömstyrkan ökas och
potentialskilnaden sjunker härvid. Går detta för långt, lösgöres U och
fjädern F åstadkommer kontakt vid sa, så att 8^ neddrager
NI och potentialskilnaden normala värde återställes.

Accumulatorers användande vid fabrikers belysning. Vid
en fabrik, där en kraftmaskin redan finnes, kan man ofta med
fördel begagna accumulatorer dels såsom reserv, när motorn
står stilla, och dels för reglering, då strömmen från
dynamo-maskinen varierar vid motorns olika belastning. Vi anföra ett
exempel af en utaf Chevrier utförd anläggning af detta slag.
Bet gällde här att förse verkstäderna, kontorslokalerna och
boningsrummen med ström för glödlamporna ända till en
bestämd timme på aftonen, då motorn stannade, och därefter
belysa kontor och boningsrum. För den skull har man användt
100-volt-lampor uti verkstäderna och lör öfrigt 70-volt-lampor.
Fig. 293 visar schematiskt den härför begagnade anordningen.

Dynamon lemnar ström vid 110 volt och kan därför ladda
44 accumulatorer. Dessa sättas i förbindelse med dynamon, och
i ledningen införes en automatisk omkastare för att
åstadkomma afbrott, när motorns hastighet förminskas under en viss
gräns och att sålunda förebygga batteriets urladdning genom
maskinen. Från batteriet gå tre ledningar. Den första utgår
från positiva polen af elementet n:o 2 och tjänar till gemensam
positiv ledning för så väl 100-volt- som 70-volt lamporna. Den
andra utgår från det 43:dje elementets negativa pol och förser
100-volt-tamporna med ström; den tredje går från det 31:sta
elementets negativa pol och betjänar 70-volt-lamporna. Man får
således två grupper, den ena med 42, den andra med 30 element.

Sedan accumulatorerna under dagen laddats, har man
med den första gruppen en disponibel elektromotorisk kraft af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:16:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/grdahlel/0515.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free