Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Elektrisk belysning. (Fortsättning.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTRICITETSVERKEN OCH GASVERKEN. 539
stationen grundlades i Europa, nämligen den i Milano i augusti
månad 1882, öppnad i juni 1883. Sedan dess äro mer än 200
sådana stationer där anlagda och vid början af innevarande år
(1892) voro endast i England 73 i verksamhet eller under
utförande. De enskilda anläggningarna för elektrisk belysning i
Europa kunna räknas i tusental, och många af dessa hafva
en ansenlig storlek med flera hundra eller t. o. m. tusental
glödlampor. Under sådana förhållanden kan man med skäl
fråga, skall icke det elektriska ljuset undertrycka gasljuset och
ruinera de stora anstalter, som för dettas frambringande redan
finnas eller äro under anläggning? Detta är en fråga, som
naturligtvis ställer sig mycket allvarlig för de stora städernas
innevånare. Endast för Stockholms stad uppgår värdet af det
nuvarande gasverket och de redan beslutade nya
gasanstalterna vid Värtan till omkring tio millioner kronor, och man
kan föreställa sig, hvilka ofantliga summor gaslysningsindustrien
i städer sådana som London, Paris, Berlin m. fl. sätter på spel.
Det elektriska ljuset med dess behag, dess sanitära företräden
och den lätthet, hvarmed det nu mera kan frambringas, sedan
dess teknik i fulländning blifvit jämförlig med gasbelysningens,
synes vara egnadt att vinna afgjord seger i denna strid. Men
i verkligheten ställer sig saken helt annorlunda. Erfarenheten
har redan visat, att, i motsats till hvad man kunde förmoda,
gasverken såsom regel icke lida men af denna täflan, utan att
denna i stället synes främja deras utveckling. Orsakerna
härtill äro flera. Först och främst har just genom täflan
åstadkommits en nyttig och välbehoflig väckelse för gasindustrien,
hvilken förut under några årtionden i tekniskt hänseende varit
temligen stillastående. Nya gasbesparande brännare, förbättrade
ugnar för gasens tillverkning samt fullkomligare metoder för
dess rening hafva satt lysgasen bättre i stånd att ekonomiskt
och tekniskt uthärda denna kamp för tillvaron. Härigenom
blifver gasljuset mindre kostsamt än det elektriska ljuset under
de förhållanden, vid hvilka detta i allmänhet framställes och
fördelas från städernas centralstationer. Vidare har lysgasen
vunnit ett så vidsträckt användande för uppvärmning och för
åstadkommande af drifkraft medelst s. k. gasmaskiner, att redan
härigenom en ansenlig och hastigt växande gasförbrukning är
att påräkna. Slutligen pågår sedan årtionden tillbaka en
oupphörlig stegring i behofvet af artificielt ljus, hvilken i synnerhet
är märkbar, sedan det elektriska ljuset allmännare kommit i
bruk. Erfarenheten från skilda länder är i detta hänseende
Öfverensstämmande. Af särskildt intresse äro de undersökningar
Fontaine anställt öfver ljusproduktionen i Paris. Han har
härvid funnit, att från år 1855 till år 1889 den af olika ljuskällor
härrörande totala ljusmängden per innevånare tredubblats under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
