- Project Runeberg -  Elektriciteten och dess förnämsta tekniska tillämpningar /
542

(1893) [MARC] Author: Gustaf Robert Dahlander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Elektriska motorer. - Öfverförande af mekaniskt arbete medelst elektricitet. - Elektriska järnbanor - 279. Deprez' motor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

542 ELEKTRISKA MOTOKEK.

skilda fall och för helt små kraftbehof, t. ex. för symaskiner
eller graverings- och delningsmaskiner, små svarfstolar, sådana
urmakare och dentister använda, ventilationsapparater för
bostäder o. s. v. Helt annorlunda blef förhållandet, sedan man
började att göra bruk af magneto- och dynamo-elektriska
maskiner som elektricitetskällor. Problemet* blef visserligen på
samma gång olika, nämligen icke längre att alstra mekaniskt
arbete, utan att öfverflytta detta på större afstånd och att
fördela det till flera smärre motorer. De första försök öfver
arbetets öfverförande på detta sätt gjordes af Gramme och
Fontaine i Paris år 1873.

Vi skola till en början beskrifva några af de förnämsta af
de elektromotorer, som nu användas vid tillfällen, då blott
ett mindre kraftbehof i fråga kommer, och hvilka vanligen sättas
i verksamhet genom en galvanisk stapel.

279. Deprez’ motor. - Sedan W. Siemens uppfunnit
den efter honom benämnda induktorn (fig. 110 och 111, sid. 206),
hvilken visade sig synnerligt lämplig
FlG- 312- för frambringande af elektriska ström-

mar, låg den tanken nära att använda
en dylik apparat vid motorerna för att
omedelbart erhålla en roterande rörelse.
Marcel Deprez konstruerade först en
motor med begagnande af Siemens
induktor. Fig. 312 visar dess anordning
efter en Tekniska Högskolans fysiska
samling tillhörig apparat. En stark
hästskoformig stålmagnet, sammansatt
af en knippa tunna magneter, är
anbragt i horisontalt läge, och i midten
ligger induktorn. Denna ställning, i
hvilken magnetens och induktorns
medel-linier sammanfalla, är mycket
fördelaktig för den förres inducerande
inverkan på den senare. Ett tvärstycke af
järn förenar de båda grenarne till
stål-magneten vid omkring hälften af
dennas längd. Strömmen från
elektricitetskällan kommer först genom de båda
polskrufvarne till ett par borstar eller
fjädrar af mycket fin mässingstråd, sådana man begagnar dem
vid Grammes maskiner. Å samma axel som induktorn är
anbragt en trissa med två från hvarandra isolerade afdelningar,
mot hvilka fjädrarne glida. Härigenom föres strömmen
tillin-duktorns trådledning. Men emedan än den ena, än den andra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:16:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/grdahlel/0552.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free