Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Elektriska motorer. - Öfverförande af mekaniskt arbete medelst elektricitet. - Elektriska järnbanor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DYNAMO-MASKINER SÅSOM MOTORER. 553
Två engelska ingeniörer Mordey och Watson hafva sökt
utreda på praktisk väg de vilkor, som dynamo-maskiner böra
uppfylla för att vara lämpliga som motorer. Verkan bör
utöfvas mellan kraftlinierna i det magnetiska fältet och de af
strömmen genomlupna trådarne, stälda i rät vinkel mot dessa
kraftlinier. Elektromagneterna böra vara kraftiga, induktorn
jämförelsevis svag, likasom vid dynamo-maskinerna. Vidare
finner man, att likasom vid en fullkomlig dynamo-maskin alstras
en konstant potentialskilnad med ett konstant magnetiskt fält
och vid konstant hastighet, huru ock strömstyrkan förändras,
bör en sådan maskin, använd såsom motor, med ett konstant
magnetiskt fält och vid konstant potentialskilnad rotera med
konstant hastighet, huru stor dess belastning ock är. För att
bekräfta denna slutsats användes en Victoria-shuntdynamo (se
§ 135), hvars inre motstånd var 0,03 ohm. Vid en
försöksserie begagnades denna maskin såsom motor med konstant
potentialskilnad af 140 volt mellan polskrufvarne med en
strömstyrka, vexlande mellan 36,3 och 130,8 ampere, hvarvid
utvecklades en mekanisk effekt af 1,8 till 11,3 hästkrafter, under det
att hastigheten blott förändrades mellan 975 och 945 hvarf.
Det bör dock anmärkas, att, hvad angår förhållandet mellan
induktorn och elektromagneterna, Immisch kommit till det
resultat, att vid motorer induktorn bör vara mycket större i
jämförelse med magneterna, än hvad vid dynamo-maskiner brukas.
Om en serie-dynamo-maskin användes såsom motor, blifver
rörelseriktningen omkastad, d. v. s. motsatt borstarne. Dessa
måste därför flyttas eller ock elektromagneternas polaritet
omkastas eller ock induktorns föreningstrådar omändras, och i de
båda sistnämnda fallen blifver rörelseriktningen sådan dynamon
ursprungligen egde. En shunt-dynamo går såsom motor åt
samma håll som vore den generator. Begagnas en
compound-dynamo såsom motor, verka de båda elektromagnetlindningarna
motsatt, och rörelseriktningen beror på hvem af dem som har
den kraftigaste verkan.
Mellan dynamo-maskiner, använda som generatorer eller
motorer, förefinnes en anmärkningsvärd skilnad i fråga om de
s. k. foucaultska strömmar, hvilka induceras i den roterande
induktorns järnkärna. I generatorn gå nämligen dessa
strömmar i samma riktning som de i induktorns koppartråd
fram-bragta strömmarne, under det att riktningen är motsatt uti
motorn. Därför komma de i fråga varande strömmarne att
motverka hvarandra i generatorn, men förstärka hvarandra i motorn,,
enligt den bekanta lagen för strömmars inbördes verkningar.
De foucaultska strömmarne äro på grund häraf vanligen af
större betydenhet i motorn än i generatorn, och förlusten genom
induktorns uppvärmning således jämförelsevis större uti motorn,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>