Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Elektriska motorer. - Öfverförande af mekaniskt arbete medelst elektricitet. - Elektriska järnbanor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
562 ELEKTRISKA MOTORER.
borsthållare, som äro vridbara kring tappar. Medelst två små
ebonitrullar, som äro fasta på en böjd stålfjäder, hvars midt är
anbragt vid en häfetång, föras borsthållarne åt ena eller andra
sidan. Härigenom meddelas åt börs tame det läge, som
erfordras för att motorn skall röra sig i ena eller andra riktningen.
Huruvida vinkeln v bör vara konstant eller icke vid olika
effekt hos motorn beror på dennes konstruktion. Om
elektromagneterna äro svaga och induktorn jämförelsevis kraftig,
behöfva borstarne mycket förflyttas, när effekten varierar, men
om elektromagneterna i stället äro kraftiga och induktorn svag,
blifver förflyttningen obehöflig, hvarjämte rotationshastigheten
kan vara konstant, huru motorns belastning ock förändras.
Sålunda har Mordey efter dessa principer konstruerat en
elektrisk motor med oföränderligt läge hos borstarne vid bestämd
rörelseriktning och där hastigheten blott förminskades med 3
proc., när motorns effekt varierade från l till 11,7 hästkrafter.
Man har ock försökt automatiska inrättningar för att vid
motorer inställa borstarne på för tillfallet lämpligaste sätt.
Sålunda har Field vid sin motor, hvars magnetiska fält är svagt,
gjort bruk af en dylik inrättning, som grundar sig därpå, att
i kollektorn två diametralt motsatta lameller i ett mot
borstar-nes föreningslinie vinkelrätt plan ega samma potential, så att
en dem förenande ledare icke genomgås af någon ström. Två
små borstar äro anbragta vid dessa lameller och förenade med
en liten motor. Mr de stora borstarne hafva sitt rätta läge,
går ingen ström genom motorn, men när denna belastning
förändras, blifver potentialens fördelning icke längre den samma
och en svag ström genomgår motorn, som kommer i rörelse.
Genom en utvexling från motorn förflyttas de stora borstarne,
till dess det nya jämvigtsläget hunnits. För att minska
gnist-bildningen sättes blott en af hvar femte lamell i beröring med
de små borstarne.
En vigtig omständighet vid elektriska motorer är det sätt,
hvarpå de bringas i verksamhet. Innan detta skett förefinnes
icke någon elektromotorisk reaktionskraft, och om motorn då
utsättes för konstant potentialskilnad, kommer en långt
starkare ström att till en början genomgå maskinen än sedermera,
då induktorn roterar med den normala hastigheten. Induktorn
och hela motorn kan härigenom bringas i fara, så framt
igångsättningen sker plötsligt. Man bör därför använda motstånd,
hvilka till en början införas och sedermera frånkopplas, i den
mån hastigheten och således den elektromotoriska kraften
tilltager. Allt efter motorns beskaffenhet anbringas motståndet på
olika sätt. Vid serie-motorer kommer det naturligtvis i följd
med öfriga ledningar, men vid shunt-dynamos införes
regleringsmotståndet sålunda, att en del af strömmen går därigenom och,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
