Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Elektriska motorer. - Öfverförande af mekaniskt arbete medelst elektricitet. - Elektriska järnbanor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖFVERFÖRANDE AF MEKANISKT ARBETE. 565
maskinen sattes i rörelse af en ångmaskin, den andra drefs
genom den i ledningen framgående strömmen och utöfvade ett
arbete motsvarande § hästkraft.
I England började man kort därefter försöka
kraftöfver-föring medelst elektricitet. Sålunda uti "Shaws Water
Chemical Works". Här gjorde man bruk af två dynamo-elektriska
maskiner af v. Hefner-Altenecks system. Den ena drefs genom
en hydraulisk motor; den andra på 137 meters afstånd satte i
rörelse åtskilliga arbetsmaskiner.
Den första användningen i större skala af elektricitet för
arbetsöfverföring gjordes af Felix i Sermaize (dep, Marne) i
Frankrike för ett stort hvitbetssockerbruks behof. En lyftkran,
som användes för hvitbetornas lossning från fartygen, sattes i
verksamhet på 200 meters afstånd medelst två Grammes
dynamo-elektriska maskiner, den ena i sockerbruket, den andra i
samband med kranen, hvars axel kringvreds genom utvexling från
dynamo-maskinens axel. Genom en kommutator slöts och afbröts
strömmen, på det att kranen i rätta ögonblicket skulle kunna
fås i gång eller stannas. Ledningen var af koppartråd,
upphängd på telegrafstolpar. - Äfven drefs på samma ställe med
elektricitet ett slags paternosterverk, jämväl användt för
lossningen af hvitbetor.
Men af större betydelse äro de ganska omfattande försök
Felix anstälde vid Sermaize att begagna elektricitetens hjälp
för landtbruksarbeten, vid hvilka eljest ångkraft användes. För
plöjning med elektricitet ersatte han ånglokomobilerna med
elektriska lokomobiler. Två sådana anbringas på det afstånd
från hvarandra, som bestämmes af dimensionerna hos det fält
man skall odla. Det elektriska lokomobilet har ett vindspel,
som sättes i rörelse genom en därmed i samband" varande
Grammes dynamo-elektriska maskin, hvilken erhåller elektriciteten
från en nära motorn (ångmaskin eller vattenkraftsmaskin)
varande Grammes maskin, förenad med de båda lokomobilerna
genom ledningstrådar. Medelst en kommutator sändes
strömmen än till den ena än till den andra maskinen. Härigenom
bringas ettdera af vindspelen i rörelse, och den kring dem
upplindade 10 mm. grofva, 400 m. långa ståltrådslinan framdrager
plogen i den riktning som påkallas. Anordningen är således
i hufvudsaken densamma som vid ångplogen, men erbjuder den
fördel, att inan kan begagna ett vattenhjul eller annan motor,
som man har till sitt förfogande, för att på ganska stort afstånd
drifva de elektriska lokomobilerna, hvilka dessutom kunna göras
vida lättare än vanliga lokomobiler. Vid de första försöken
att plöja med elektricitetens tillhjälp var medelkraften, hvarmed
plogen framdrogs, 3 till 4 hästkrafter, men senare begagnades
kraftigare maskiner af omkring 12 hästkrafter, under det att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
