Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Elektriska motorer. - Öfverförande af mekaniskt arbete medelst elektricitet. - Elektriska järnbanor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
588 ÖFVERFÖRANDE AF MEKANISKT ARBETE MEDELST ELEKTRICITET.
raler D, D, hvilka sättas i samband med vexelströmsgeneratorn
O. Kring samma järnkärnor äro jämväl de sekundära
trådspiralerna jP, F lindade, och dessa äro förenade med
trådspiralerna E, E, som äro anbragta på järnkärnorna till jB, B.
Härigenom inverkar vexelströmmen direkt på ett par af poler
och genom den inducerade strömmen på det andra paret, men
de primära och sekundära strömmarne ega en fas-skilnad,,
hvarigenom uppstår en ständig vexling af de punkter i fältet,
där maximi-intensiteten är till finnandes. Sålunda erhålles ett
roterande magnetiskt fält, och genom dettas inverkan på
den mellan de fyra polerna anbragta truminduktorn, kommer
denna att rotera. Strömmarne i såväl de primära som
sekundära spiralerna blifva efter den verksamma elektromotoriska,
kraften, och för att försäkra en passande fas-skilnad mellan
själfva dessa strömmar, ökas motståndet i den sekundära
ledningen, hvaremot dess Själfinduktion förminskas. För den skull
begagnas till den sekundära ledningen och särskildt hos
spiralerna E, E trådar af liten diameter och blott ett ringa antal
hvarf eller ock användes nysilfver- eller järntråd därför. På
så sätt förminskas fas-skilnaden mellan den verksamma
elektromotoriska kraften och strömmen i den primära ledningen,
hvaremot fas-skilnaden mellan de primära och sekundära strömmarne
förstoras. Elektromagneternas järnkärna och pols ty eken samt
induktorns järnkärna äro hopsatta af bleck för att hindra
uppkomsten af foucaultska strömmar. - Denna motor kan anses
utgöra en förbättring af andra på samma princip grundade
elektromotorer, hvilka Tesla förut uppfunnit. De utmärka sig
alla genom att kollektor eller kommutator ej erfordras, så att
någon gnistbildning ej uppkommer.
Bradleys motor är mycket egendomlig. Vid densamma
tillgodogöras de foucaultska strömmarne, hvilka koncentreras
och gifvas en sådan riktning, att de kunna underhålla
elektromagneterna. Dessa äro hopsatta af omvexlande koppar- och
järnstänger med kopparhufvuden samt omlindade med järntråd.
Kopparstängerna med kopparhufvudena bilda ledningar med
ringa motstånd, i hvilka de foucaultska strömmarne framgå.
Induktorn är ringformig med sluten ledning, hvilken vid fyra
punkter på lika afstånd sins emellan äro förenade med hvar
sin ring på axeln. Genom borstar sättas ringarne i förbindelse
med två oberoende ledningar, hvarigenom vexelströmmar
införas, hvilkas fas-skilnad är en fjärdedels period. Härigenom
bringas induktorn i rotation, hvarjämte dennas poler rotera
motsvarande generatorns hastighet. Tillika induceras poler hos
den omslutande elektromagnetens järnstänger. På detta sätt
erhålles hos järnet stark magnetism, utan att härför någon
direkt ström tages från induktorn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
