Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Elektriska motorer. - Öfverförande af mekaniskt arbete medelst elektricitet. - Elektriska järnbanor - 303. Elektriska järnbanor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTRISKA JÄRNBANOR. 597
Det gynsamma resultat, som Lauffen-Frankfurt-försöket
lemnat, har föranledt, att man flerestädes planlagt
arbetsöfverföring-efter trefas-systemet. En dyKk anläggning har redan kommit till
stånd mellan Lauffen och Heilbronn på ett afstånd af vid pass
en mil. En turbin drifver en dynamo i Lauffen, hvarmed man
erhåller 4,000 ampere med 50 volt vid 150 hvarf i minuten
och 40 hela perioder i sekunden. Medelst transformator
förhöjes spänningen till 5,000 volt. Strömmarne föras genom tre
blanka koppartrådar på stänger af 11 till 15 m. höjd. På dessa
anbragta oljeisolatorer uppbära trådarne. Ledningarna sluta i
närheten af Heilbronn i ett litet hus, och med transformatorer
nedsattes spänningen från 5,000 till 1,500 volt. Härifrån föra
tredubbla koncentriska kablar till de ställen, där de sista
transformatorerna finnas, med hvilka spänningen slutligen
nedbringas till 100 volt. Elektriciteten användes dels tör
glödlampor och dels för motorer.
3O&. Elektriska järnbanor. - En synnerligt vigtigr
tillämpning af det mekaniska arbetets öfverförande med
elektricitet är att med dennas tillhjälp framdrifva bantåg, i stället
för att såsom vanligt använda ånga för detta ändamål. Vid
industriutställningen i Berlin år 1879 hade firman Siemens &
Halske uppbygt den första järnbanan af detta slag. Dess
inrättning var följande: Banan var smalspårig och bildade CD
sluten kurva. I dess midt fanns en tredje, isolerad, skena,
bestående af ett på kant stående plattjärn. Det elektriska
lokomotivet innehöll en dynamo-elektrisk maskin af v.
Hefner-Altenecks system, hvilken drefs af en dylik maskin, stående i
maskinhuset och som sattes i verksamhet af en ångmaskin. Den
sistnämnda dynamo-elektriska maskinen stod med den ena polen?
i förbindelse med mellanskenan; dess andra pol förenades med
de yttre skenorna. Till följd häraf uppkom en elektrisk
potentialskilnad mellan den innersta och de båda yttre skenorna.
Lokomotivets dynamo-maskin upptog strömmen dels genom*
hjulen, som berörde de yttre skenorna, och dels genom fjädrar
eller rullar, som berörde den innersta eller mellenskenan.
Strömmen satte denna dynamo-maskin i verksamhet, och genom
en därifrån gående utvexling kringvredos hjulen, så att
lokomotivet jämte de tre därmed förenade person vagnarne, med 18
till 24 personer hölls i gång. Den vid pass 300 m. långa
banan genomfors på l till 2 minuter.
Sedan dess hafva enligt olika system flera hundrade
elektriska järnbanor, dels tillfälliga, dels permanenta blifvit utförda,
hvarjämte andra äro föreslagna. De olika system, sona man,
härvid lagt till grund, äro hufvudsakligen följande:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
