- Project Runeberg -  Elektriciteten och dess förnämsta tekniska tillämpningar /
654

(1893) [MARC] Author: Gustaf Robert Dahlander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Galvanoplastikens nyare framsteg - 334. Förkoppring af järn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

654 GALVANOPLASTIKENS NYARE FRAMSTEG.

Efter denna hastiga öfverblick af det galvanoplastiska
förfaringssättet, skola vi taga i närmare betraktande några nyare
arbetsmetoder, som härmed stå i samband.

334. Förkoppring af järn. - Redan år 1863 erhöll
Weil i Paris patent i Frankrike å ett af honom uppfunnet sätt
att galvanoplastiskt bekläda föremål af gjutet eller smidt järn
och stål med koppar, i ändamål såväl att skydda dem för luftens
inverkan som ock för utseendets skull. Detta förfaringssätt har
undergått åtskilliga modifikationer samt är numera i icke ringa
skala användt i flera länder, och elektricitetsutställningen i Fam
företedde ganska vackra alster däraf. Sålunda behandlade
järnarbeten hafva under ett stort antal år, utan någon reparation,
uthärdat väderlekens växlingar, hvarjämte utfällningens jämnhet
gifver däråt bronsarbetens konstnärliga värde. För kandelabrar,
afsedda till den allmänna belysningen i stora städer, hafva
sådana arbeten visat sig särdeles passande.

Vid det vanliga sättet för galvanoplastisk öfverdragning af
järn med koppar gör man bruk af alkaliska bad, innehållande
kopparsulfat, ammoniak och cyankalium. Det sistnämnda ämnet
är dock både kostsamt och farligt. Weil har därför i stället
begagnat alkaliskt-organiska bad, antingen med en organisk
syra, såsom vinsyra, oxalsyra etc., eller glycerin i stället för
cyankalium. Detta medför den fördel, att badet själf rengör
järnets yta, innan kopparen utfälles på denna. Förkoppringen
utföres af Weil på tre olika sätt. Enligt det ena nedsänkes
föremålet i vätskan under det att det står i beröring med
zinktrådar. Förkoppringen börjar genast, men erfordrar allt efter
badets och föremålens beskaffenhet en tid från några minuter
till några timmar för att vara tillfyllestgörande.

Det andra sättet, hvilket användes för kandelabrars
för-koppring, består i att i det kärl, som upptager badet och
järnföremålen, anbringa porösa lerkärl, innehållande en lut af
kau-stik soda jämte zinkskifvor, hvilka sättas i förbindelse med
nämnda föremål genom en grof koppartråd. Denna lut
begagnas fortfarande, emedan den, då mättning är nära att
inträda, regenereras med svafvelnatrium. Förkoppringen på detta
sätt erfordrar blott föga tid.

Ett tredje sätt är att med användande
af"alkaliskt-orga-niska bad verkställa utfällningen medelst en dynamo-elektrisk
maskin. Man har då i sin makt att göra kopparlagrets tjocklek
större eller mindre efter hvad som påkallas. Baden bibehållas
verksamma genom att kopparoxid tillsättes tid efter annan.

Vid "Societé Val-d’0sne" verkstäder har man användt en
något olika metod. I stället för att Weil gör bruk af ett
starkt alkaliseradt kopparsulfatbad med tillsats af en organisk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:16:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/grdahlel/0664.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free