Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Telefonen och mikrofonen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
680 TELEFONEN OCH MIKBOFONEN.
I själfva verket kan man såsom en vigtig upptäckt anse
Bells iakttagelser, att en vibrerande järnskifva framför en
elektromagnet, hvars järnkärna blifvit ersatt med en stålmagnet,
är i stånd att i elektromagnetens trådlindningar frambringa
inducerade strömmar af tillräcklig styrka för att åstadkomma
märkbara verkningar och att därmed återgifva ljudet, till och
med på betydande afstånd. Vi betvifla, att någon fysiker skulle
på förhand ansett detta sannolikt. Den misstro de första
underrättelserna om de af Bell funna resultaten väckte hos
vetenskapsmännen i Europa och hvilken först försvann, sedan dessa
själfva kommit i tillfälle att pröfva den nya apparaten, visar
bäst upptäcktens nyhet och betydelse. Man får dock icke
föreställa sig att ljudets öfverförande medelst elektricitet
ovilkorligen erfordrar på så sätt alstrade strömmar. Vi skola finna,
att jämväl galvaniska strömmar härför mycket väl kunna
användas. Äfven Bell gjorde bruk af sådana, icke blott vid sina
första försök med telefoner, utan äfven sedermera vid en
apparat, liknande Grays förut omtalade, vid hvilken vexlingarna i
strömstyrkan åstadkommes genom att införa ett vätskelager
med föränderlig höjd i ledningen. Men den synnerliga enkelhet,
som utmärker den vanliga telefonen enligt Bells system, härrör
väsentligen af nyssnämnda upptäckt.
En annan omständighet, som Bell i sin patentansökan
särskildt betonar såsom af stor vigt i fråga om öfverförande af
artikulerade ljud, är skilnaden mellan pulsatoriska och
undulatoriska strömmar. Han betecknar en ström såsom varande
pulsatorisk, om däruti eger rum en följd af plötsliga eller
ögonblickliga förändringar, hvaremot de undulatoriska strömmarne
karakteriseras af de gradvisa vexlingarna i strömstyrkan,
analoga med dem som försiggå hos luftens täthet till följd af en
pendels oscillationer. Bell framhåller att endast genom de
sistnämnda strömmarna artikulerade ljud kunna öfverföras, och alla
de telefoner han konstruerat lämna sådana strömmar.
De första af Bells telefoner voro anbragta på en träskifva
för att ställas på ett bord. Handtelefonen, i hufvudsak
anordnad sådan den, ehuru visserligen på flerahanda sätt
modifierad, merendels ännu begagnas, konstruerades år 1877. Fig.
386 visar dess utseende. Den utgöres af en liten dosa af trä
eller ebonit, försedd med ett handtag, i hvilket finnes en magnet
eller, såsom figuren visar, två magneter med de liknämniga
polerna åt samma håll och förlängda med ett polstycke af mjukt
järn; vidare kring detta en rulle öfverspunnen koppartråd,
omgifvande den åt dosan vända polen af magneten eller
magnet-systemet, och slutligen membranet, en skifva af tunt järnbleck,
anbragt så, att hon kan vibrera tätt intill nämnda pol.
Koppartrådens diameter och antal hvarf böra vara afpassade efter af-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
