Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Åtskilliga tillämpningar af elektriciteten - 385. Elektrisk blekning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
786 ÅTSKILLIGA TILLÄMPNINGAR AF ELEKTRICITETEN.
FIG. 460. fig. 460 visar, med en skärm
af metall, som är beklädd
med asbest, dels glasögon
med rubinrödt glas och
dels-handskärmar af dylikt glas.
Man söker att erhålla så
lång ljusbåge som möjligt,
5 å 10 mm. Den positiva
polen förenas med
arbets-styckena, den negativa med
de af järnband varande
reostaterna samt med kolspetsarne.
385. Elektrisk blekning. - En annan tillämpning
af elektriciteten, som efter åtskilliga misslyckade försök vunnit
verklig framgång och blifvit af väsentligt värde för tekniken,
är den elektriska blekningen. Det är förnämligast det af
Hermite uppfunna förfaringssättet, för hvars tillgodogörande ett
bolag i Paris är grundadt, som är af praktisk betydelse. Äfven
i Sverige har det vunnit användande. Blekningsprocessen vid
denna metod uppgifves grunda sig därpå, att om en lösning
af klormagnesium eller af klorkalium innehållande klormagnesium
underkastas elektrolys, sönderdelas detta salt på samma gång
som vattnet. Kloren och syret, hvilka utvecklas vid
elektrolysen, förenas vid anoden till en förening, hvilken eger
en hög grad af affärgande förmåga. Väte och magnesium gå
till katoden; det förra bortgår och det senare syrsattes på
vattnets bekostnad. Införes i denna vätska färgade växtfibrer,,
oxideras färgämnet, så att kolsyra alstras; kloren förenar sig
med vätet och den bildade klorvätesyran förenar sig med
magnesian i lösningen, hvarigenom denna regenereras. I följd
häraf kan magnesiumkloriden upprepade gånger användas.
Por elektrolysen begagnas den apparat fig. 461 visar.
Den utgöres af ett galvaniseradt gjutjärnskärl, vid hvars nedre
del finnes ett rör, genomborradt med ett stort antal hål, genom
hvilka vätskan ingår. Den öfre delen har en utvidgning, som
utgör en afloppskanal. Vätskan .är i ständig strömning
nedifrån uppåt i apparaten. Katoden är bildad af runda
zink-skifvor, anbragta på två parallela horisontala axlar, hvilka
långsamt kringvridas. Anodea utgöres däremot af rektangulära
stycken af platinaväf, omslutna med en ebonitram, upptill
hoplödda med en blyarm, som står i förbindelse med den
kopparstång, hvarigenom strömmen införes, och nedtill utskurna för
att lämna plats för axeln. Den negativa polen är förenad med
katoden’ genom gjutjärnskärlet. Zinkskifvorna bibehållas rena
genom böjliga ebonitstänger, hvilka tryckas mot dem. Vanligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
