- Project Runeberg -  Grekisk metrik /
xii

(1877) [MARC] Author: Aron Martin Alexanderson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning. Kort öfversigt af hufvudpunkterna i metrikens historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rytmiska behandling, eller med andra ord reglorna för
versbyggnaden. Att metriken hos grekerna verkligen ingått i
musikundervisningen, bevisas dessutom till fullo af sådana
ställen som t. ex. Platos de rep. lib. III p. 398, der vid
diskuterandet af den musikaliska undervisning, som
lämpligen borde ingå i den offentliga uppfostran, uttryckligen
påpekas, att i hvarje sångstycke jemte sjelfva melodien
(ἁρμονία) ingå äfven språklig text (λόγος) och takt eller
rytm (ῥυθμός)[1]. Aristophanes har i komedien Molnen v.
636 ff. meddelat oss ett visserligen karrikeradt exempel at
en sådan rytmisk metrisk lektion, men hvaraf vi dock
erfara så väl åtskilliga dervid brukliga termer som äfven, att
det ansågs tillhöra en finare bildning (κομψὸν εἶναι ἐν
συνουσίᾳ) att vara så pass hemmastadd i metrik, att man
förstod betydelsen af sådana termer som t. ex. ῥυθμὸς κατ’
ἐνόπλιον och ῥυθμὸς κατὰ δάκτυλον. Hvad den rytmiska
och metriska undervisningen under denna äldre tid
egentligen innehållit, är oss deremot icke närmare bekant.
Sannolikt har den dock icke sträckt sig längre än till
meddelandet af vissa empiriska, ur skaldernas traditionelt
fortplantade praxis utdragna, reglor för versbyggnadens teknik,
men deremot föga eller intet sysselsatt sig med några rent
teoretiska undersökningar rörande de till grund för denna
praxis liggande rytmiska lagarne och vilkoren för deras
tillämpning på det poetiska språkmaterialet. Detta
antagande motsäges åtminstone icke af något bekant faktum
och står i fullkomligaste öfverensstämmelse med det kända
allmänna förhållandet, att inom hvarje kulturperiod en
egentlig vetenskaplig konstteori icke gerna uppkommer, förr än
den lefvande, praktiska konstproduktionen redan upphört
eller åtminstone är i aftagande.

Den förste egentlige teoretikern på detta område är
Aristoxenus från Tarent (under senare delen af 4:de årh.),
lärjunge först af Lampros och pythagoreern Xenophilus,
sedermera af Aristoteles, och sjelf en mycket fruktbar
författare inom flera vetenskaper, särdeles historia, filosofi,


[1] Jmfr Plato legg. VII p. 800 D, Hipp. Maj. p. 285 C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:42:44 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/grmetrik/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free