- Project Runeberg -  Grekisk metrik /
xiii

(1877) [MARC] Author: Aron Martin Alexanderson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning. Kort öfversigt af hufvudpunkterna i metrikens historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

musikteori och rytmik. Af hans talrika skrifter finnas i
behåll ett musikteoretiskt arbete (ἁρμονικὰ στοιχεῖα) i tre
böcker[1] samt temligen betydliga fragmenter ur andra
boken af en lärobok i rytmik (ῥυθμικὰ στοιχεῖα) jemte ett
fragment ur en annan skrift af rytmiskt innehåll med titeln
περὶ τοῦ πρώτου χρόνου, hvartill komma några likaledes i
fragmentariskt skick bibehållna af Byzantinaren Psellus
gjorda excerpter ur förstnämnda arbete äfvensom några
enstaka citater hos yngre grammatici[2]. Aristoxeni
föregångare synas i sina rytmiska teorier alltid hafva utgått från
rytmen in concreto, d. v. s. den rytmiskt bestämda serien
af språkstafvelser (eller musikaliska toner). Med afseende
härpå betecknas de hos Aristides Quintilianus såsom
συμπλέκοντες τῇ μετρικῇ θεωρίᾳ τὴν περὶ ῥυθμῶν i motsats mot
οἱ χωρίζονιες. Till dessa sistnämnda hör Aristoxenus, som
strängt skiljer mellan rytmen in abstracto såsom det
formgifvande och det af densamma till formen bestämda
rytmiska materialet (τὸ ῥυθμιζόμενον), hvilket är olika inom
hvar och en af de tre musiska konsterna och består
antingen af språktext (λέξις), musikalisk tonföljd (μέλος) eller
orchestisk kroppsrörelse (κίνησις σωματική). Man
igenkänner här med lätthet lärjungen af Aristoteles. De
Aristoxeniska begreppen ῥυθμὸς och ῥυθμιζόμενον äro
tydligen intet annat än en nära till hands liggande och
fullkomligt lyckad specifik tillämpning af de Aristoteliska
grundkategorierna εἶδος och ὕλη. I öfverensstämmelse med
denna sin abstrakt rytmiska ståndpunkt ogillar Aristoxenus
uttryckligen det hos de äldre rytmici (οἱ παλαιοὶ ῥυθμικοί)
gängse bruket att såsom rytmiskt tidmått begagna den
korta stafvelsen, oaktadt denna hvarken är till sin längd
med noggrannhet bestämbar eller ens något för rytmen


[1] Aristoxeni musikteori (ἁρμονικὰ στοιχεῖα) finnes upptagen i Meiboms
samling af Antiquæ musicæ auctores. Amstelod. 1652.
[2] Aristoxeni ῥυθμικὰ στοιχεῖα utgåfvos första gången år 1785 af
Morelli i förening med två declamationes af Aristides och Libanius. Nya
upplagor af Feussner 1840 och Bartels 1854 samt slutligen Westphal dels i
”Fragmente und Lehrsätze der griech. Rhythmiker” 1861, dels i supplem. till första
bandet till ”Metrik der Griechen” 1867. På samma ställen har W. äfven
sammanfört Aristoxeni öfriga fragmenter och Pselli excerpter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:42:44 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/grmetrik/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free