- Project Runeberg -  Grekisk metrik /
xv

(1877) [MARC] Author: Aron Martin Alexanderson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning. Kort öfversigt af hufvudpunkterna i metrikens historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vi för vår kännedom om de gamles rytmiska teorier knappt
några andra källor att tillgå än Aristides Quintilianus
(2:dra årh. e. Kr.), hvilken i sitt arbete om musiken gifvit
en kompendiös och temligen osjelfständig framställning af
rytmikens fundamentalsatser, jemte de torftiga
kompilationerna af Plutarchus och Bacchius, hvilka likaledes författat
hvar sitt arbete περὶ μουσικῆς[1].

Såsom musikteoretiker och rytmiker synes Aristoxenus
i forntiden hafva varit högt aktad, men på antikens
metriska teorier har hans rytmiska system icke utöfvat så stort
inflytande, som man kunde vänta. Orsaken är, att icke
långt efter Aristoxeni tid inträdde en söndring mellan
rytmik och metrik till bådas, men i synnerhet den
sistnämndas, stora skada. Anledningen till denna söndring var, att,
då det från början afsedda och öfliga musikaliska
utförandet af de lyriska kompositionerna kommit ur bruk, de
grammatici, hvilka togo de poetiska texternas kritiska
bearbetning och förklaring om hand, icke ansågo sig hafva med
de till dem hörande musikbilagorna att skaffa. De lyriska
versmåtten sökte de derföre att bestämma blott med
ledning af den språkliga texten, d. v. s. omvexlingen och
grupperingen af långa och korta stafvelser med den olikhet i
tidmått (enkel och dubbel stafvelselängd), som mellan dessa
är i medeltal och åtminstone approximativt rådande äfven
vid vanlig recitation. Men de besinnade dervid icke, att
dessa lyriska versmått ursprungligen voro afsedda icke att
reciteras, utan att sjungas, och följaktligen äfven att
uttrycka rytmiska förhållanden, hvilka, åtminstone delvis,
endast vid musikaliskt utförande kunde framträda, hvarföre
äfven försöken att bestämma dessa versformer blott
metriskt, d. v. s. på grund af vanlig stafvelsemätning, utan
afseende på den musikaliska rytmen, i många fall måste


[1] Arist. Quint. περὶ μουσικῆς finnes fullständigt upptagen i Meiboms
Antiquæ musicæ auctores. Det om rytmiken handlande kapitlet är aftryckt
hos Westphal bland de öfriga rytmiska fragmenterna. En specialedition af
samma kapitel med beriktigad text samt en utförlig och värderik kommentar
är utgifven af J. Cæsar, Marburg 1861.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:42:44 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/grmetrik/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free