Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning. Kort öfversigt af hufvudpunkterna i metrikens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utfalla ganska otillfredsställande (jmfr § 20). Också blef
följden, att metriken i de flesta fall nedsjönk till ett
själlöst räknande och grupperande af stafvelser i ändamål att
klassificera och inregistrera dessa på olika sätt bildade och
indelade stafvelseserier under vissa traditionella kategorier.
Desse grammatici, hvilka kallade sig sjelfve μετρικοί
i motsats mot οἱ ῥυθμικοί eller μουσικοί, voro i synnerhet
representerade inom den Alexandrinska skolan. Om de
metriska studiernas ståndpunkt under denna skolas äldre
period är oss emellertid föga bekant. Att de båda berömda
Alexandrinska bibliotekarierna Aristophanes och
Aristarchus åtminstone i någon mon sysselsatt sig äfven med
metrik, veta vi deraf, att enligt Dion. Halic. de comp. verb.
kap. 22, 26 den så kallade kolometrien (se § 44 f.) i de
Simonideiska [och Pindariska] texterna skall förskrifva sig
från de förre, äfvensom Hephæstion berättar, att de båda
genom särskilda tecken utmärkt de lyriska stroferna. Men
för öfrigt känna vi intet om deras metriska grundsatser och
terminologi, och icke heller veta vi, om de skrifvit något
särskildt arbete i metrik, eller, hvad som är sannolikare, blott
i sina kommentarier (ὑπομνήματα) till de poetiska
texterna, när omständigheterna dertill föranledt, sysselsatt sig
med metriska frågor. Deremot har Dionysius Halic., ehuru
icke metriker till facket, i sina rhetoriska skrifter gifvit
oss flera värderika metriska upplysningar, hvilka väl utan
tvifvel äro att anse såsom härflytande ur de äldre
Alexandrinarnes metriska teorier. Af intresse äro i synnerhet kap.
17 och 20 i den ofvannämnda skriften de compositione
verborum, hvilka vi hafva att tacka för notisen om de
förkortade eller s. k. kykliska daktylerna och anapästerna
(se § 34).
Stort och, efter hvad det vill synas, välförtjent
anseende åtnjöt den troligen i början af andra seklet e. Kr.
lefvande metrikern Heliodorus. Enligt Longinus (Proleg.
ad Heph.) har Heliodorus skrifvit ett arbete περὶ μέτρων
i 48 böcker, hvilket han sedermera förkortat till 11 böcker,
vidare till 3 och slutligen till blott 1 bok med titel
ἐγχειρίδιον (handbok). På grund af sammanhanget synes det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
