- Project Runeberg -  Grekisk metrik /
xviii

(1877) [MARC] Author: Aron Martin Alexanderson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning. Kort öfversigt af hufvudpunkterna i metrikens historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utgör ett kort, till underlag för den muntliga
undervisningen afsedt, sammandrag af ett större arbete (se ofvan om
Heliodorus). Bokens förra afdelning (περὶ μέτρων)
innehåller 16 kapitel, af hvilka de fyra första afhandla vissa
allmänna metriska eller metriken berörande frågor, såsom
qvantitetslära (περὶ ποσότητος συλλαβῶν), sammandragning
af vokaler (περὶ συνεκφωνήσεως), versfötter (περὶ ποδῶν),
de olika slagen af versslut och de reglor, som dervid
iakttagas (περὶ ἀποθέσεως), de tolf följande deremot redogöra
för de särskilda versformerna (περὶ μέτρων i inskränktare
mening), hvarvid början göres med den jambiska trimetern.
Den senare afdelningen redogör i 15 mycket korta kapitel
för det strofiska kompositionssättet af skaldestycken (περὶ
ποιημάτων) och dermed i sammanhang stående förhållanden.
I sjelfva verket innehållas dock i dessa 15 kapitel två af
hvarandra oberoende skrifter om samma ämne, af hvilka
troligen blott den förra och mest kortfattade (kap. 1—3)
tillhör Hephæstions ἐγχειρίδιον, den senare deremot
sannolikt är ett verk af någon senare kompilator, som dock
dervid synes hafva åtminstone delvis begagnat något större
arbete af Hephæstion sjelf. Till Hephæstions ἐγχειρίδιον
höra två särskilda scholiesamlingar, af hvilka den första
under formen af en fortlöpande kommentar ofta på ett
mycket värderikt sätt kompletterar Hephæstions egen
framställning. Troligen härstamma dessa scholier från Longinus,
af hvilken vi hafva en inledning (προλεγόμενα) till samma
bok. För öfrigt synas dessa scholier hufvudsakligen vara
hemtade ur något af Hephæstions större verk. Den andra
scholiesamlingen är deremot författad under den senare
Byzantinska tiden, ehuru delvis med begagnande af äldre källor.
Dessa scholier sträcka sig för öfrigt blott till de åtta första
kapitlen[1]. — Aristides Quintilianus har i sitt ofvan


[1] De nyaste och bästa edd. af Hephæstion äro Gaisfords, Ox. 1810 (ny
uppl. derst. 1855) samt Westphals i Scriptores metrici Græci vol. I, Leipz.
1866. Den förra utmärker sig genom den rikhaltiga utstyrsel, som brukar
åtfölja de Gaisfordska editionerna, och i synnerhet genom sitt fullständiga
register, den senare genom en omsorgsfullt reviderad text och en lämpligare
anordning af scholierna. I detta arbete äro citaterna från Heph. gjorda efter
den andra Gaisf. uppl., hvars paginering finnes anförd äfven hos Westphal.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:19:03 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/grmetrik/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free