- Project Runeberg -  Grekisk metrik /
xix

(1877) [MARC] Author: Aron Martin Alexanderson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning. Kort öfversigt af hufvudpunkterna i metrikens historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

anförda arbete om musiken äfven gifvit en kort öfversigt af
metrikens elementer, icke att förblanda med det redan
omtalade kapitlet om rytmiken. Oafsedt den stora
knapphändigheten är denna framställning emellertid vida underlägsen
Hephæstions.

Hos de romerske grammatici synes intresset för metrik
ganska tidigt hafva vaknat. Redan den månglärde
Terentius Varro har sysselsatt sig med detta ämne, och
af senare romerske metrici anföras efter Varro åtskilliga
citater, hvilka sannolikt äro hemtade ur skrifterna ”de
sermone latino ad Marcellum” och ”Scenodidascalicus”.
Varro synes äfven vara upphofsmanen till det sedermera
hos de romerske metrici ständigt återkommande bruket att
betrakta den daktyliska hexametern och den jambiska
trimetern såsom metra principalia, från hvilka de öfriga
deriveras genom adjectio och detractio af stafvelser.
Betydligt yngre än Varro, men dock ännu tillhörande den
romerska litteraturens klassiska period, är den på Neros tid
lefvande skalden och grammatikern Cæsius Bassus,
hvilken författat flera af senare författare citerade arbeten i
metrik, deribland ett till Nero dediceradt om den jambiska
versen. Ännu finnas i behåll två fragmenter, hvilka bära
Bassi namn, men dessa synas härröra från en senare tid.
Äfven hafva Cicero och Quintilianus i sina rhetoriska
skrifter[1] gifvit åtskilliga meddelanden af rytmiskt och
metriskt innehåll, hvilka särdeles med afseende på
terminologien äro af intresse.

Från den sen-romerska tiden ega vi ett icke ringa antal
af metriska skriftställare, bland hvilka följande äro de
vigtigaste. Juba (3:dje årh.) har författat ett numera förloradt
vidlyftigt metriskt arbete i åtminstone åtta böcker, hvilket
var grundadt på Heliodorus och Cæsius Bassus och sjelf
tjenat såsom källa för senare författare. Atilius
Fortunatianus
har för någon förnäm bildningsälskande romares
räkning skrifvit en under titeln ”Ars Fortunatiani”
bibebållen kort öfversigt af metriken (hufvudsakligen metra


[1] Cic. de orat. III, 44—51, Orat. 49—67: Quint. Inst. IX, 4.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:42:44 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/grmetrik/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free