- Project Runeberg -  Grekisk metrik /
xxiii

(1877) [MARC] Author: Aron Martin Alexanderson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning. Kort öfversigt af hufvudpunkterna i metrikens historia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skönheter. Hos Hermann likasom hos Bentley gingo de
metriska forskningarne hand i hand med storartade
textkritiska arbeten. Isynnerhet egnades åt de grekiske tragici en
genomgripande revision, och på samma gång som genom
Hermanns snille och outtröttliga forskningsifver nytt ljus
spreds öfver den metriska formens lagar och många dess
hemligheter uppdagades, framträdde de poetiska texterna
sjelfva i en pånyttfödd och förklarad gestalt. Äfven
medelbart verkade Hermann för den metriska vetenskapens
förkofran genom att hos sina yngre samtida och lärjungar
väcka håg för specialundersökningar på detta område.
Bland sådana undersökningar förtjena i främsta rummet att
nämnas de högst värderika monografierna af Seidler ”De
versibus dochmiacis” (1811) och Spitzner ”De versu heroico,
maxime Homerico” (1816).

Sitt metriska system bekantgjorde Hermann första
gången i sitt 1796 utgifna arbete ”De metris poëtarum
Græcorum et Latinorum libri III”, hvaraf en mera
sammanträngd bearbetning på tyska språket utkom 1799 under
titel ”Handbuch der Metrik”. Båda dessa arbeten blefvo
emellertid undanträngda af hans ”Elementa doctrinæ
metricæ” (1816) och ”Epitome doctrinæ metricæ” (1818), hvilka
sedermera under en lång följd af år förblefvo de egentliga
fundamentalverken inom metriken och ännu i dag stå i
högt och välförtjent anseende.

Det Hermannska systemets mest i ögonen fallande fel
och svagheter ligga i sjelfva den principiella
grundläggningen eller fastställandet af de metriska grundbegreppen.
Hermann har en fullt riktig insigt om att meter ej är
något annat än ett specielt slag af rytm, en rytm, som i
språkljuden har sitt materiella substrat, och han gifver
äfven af begreppet rytm (numerus) en fullt riktig definition,
enligt hvilken rytmen är en viss ordning i följden af
tidsmomenter (ordinata temporum successio), vare sig att dessa
tidsmomenter fyllas af språkstafvelser eller af något annat
slags rörelse. Vid den närmare utvecklingen af rytmens
väsen och natur går Hermann emellertid temligen
besynnerligt till väga. Det är här den Kantiska filosofiens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:42:44 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/grmetrik/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free