Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inledning. Kort öfversigt af hufvudpunkterna i metrikens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
metriska analyser ofta nog måst stadna vid uppställandet af
mer eller mindre godtyckligt indelade stafvelseschemata,
men ej kunnat tränga till bottenhemligheten af denna så
mångskiftande versbyggnad, ej angifva och förklara den till
grund för stafvelseschemat liggande rytmiska tankegången.
I detta hänseende kunna Hermanns metriska läroböcker
jemföras med dessa gammalmodiga, för sin tid och sin
ståndpunkt förträffliga, grammatikor, hvilka noggrannt och
fullständigt redogöra för språkets former och de empiriska
reglorna för deras användning, men i hvilka man förgäfves
söker upplysning om språkets inre organiska lagar, hvilkas
hemlighet först i nyaste tid den s. k. komparativa eller
historiska språkforskningen till någon del lyckats afslöja.
Om Hermann således djupt beklagar förlusten af de
rytmiska skriftställarnes arbeten och ganska högt
uppskattar den nytta, som för metriken skulle kunna dragas af
dessa, är han deremot så mycket mindre gynsamt stämd
mot de alexandrinske metrici. Från dessa är enligt hans
mening ingen upplysning att vinna om de lagar, som varit
bestämmande för versbyggnaden hos den klassiska tidens
skalder. (Poetarum illa perfectissima ars et disciplina
periit, grammaticorum autem doctrina nulla ex parte
satisfacit. Herm. El. p. XI.) Emellertid hafva desse föraktade
metrici, hvilka Hermann frånkänner allt värde, på hans egen
framställning och anordnande af metriken utöfvat ett ganska
stort inflytande. Framför allt gäller detta om Hephæstion,
hvilken, ehuru inbegripen under samma stränga dom som
de öfrige, fått lemna högst betydliga bidrag till Hermanns
metrik. I synnerhet är det hans metriska terminologi,
hvilken på Hermann verkat nästan med kraften af en
trollformel, hvilken denne med eller mot sin vilja måste följa,
ehuru han stundom på det bestämdaste protesterar mot
riktigheten af denna terminologi.
Att bristen på verklig rytmisk enhet i Hermanns
rytmiska analyser skulle framkalla protester var naturligt.
Sådana framställdes af Voss (den berömde öfversättaren af
flera antike skalder) i hans ”Zeitmessung der Deutschen
Sprache” (1802) och af Apel dels i ett par 1807 och 1808
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
