Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Qvantitetslära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 KAP. III. QVANTITETSLÄRA.
En stafvelses qvantitet beror naturligtvis af de deri
ingående språkljudens (vokalernas och konsonanternas)
ljudlängd och antal. Den enklaste form af stafvelse är den,
som består af ett enda ljud, hvilket då nödvändigt måste
vara en vokal. Äfven en dylik af ett enda vokalljud
bestående stafvelse kan vara antingen lång eller kort. Alltså
måste, om man utgår från den uppställda regeln, att lång
stafvelse har dubbel längd mot kort, samma
qvantitetsförhållande existera mellan de långa och de korta vokalljuden
i och för sig. Men om stafvelser af nyss nämnda enklaste
slag utbildas genom tillkomsten af en eller flera
konsonanter, så ökas naturligtvis stafvelsens ljudmängd och
följaktligen äfven dess uttalstid eller qvantitet. Rörande
konsonanternas qvantitet eller den tillökning i stafvelsens
uttalstid, som förorsakas af hvarje tillkommande konsonant,
kunna vi från den omständigheten, att en kort vokal med
påföljande två konsonanter anses bilda en lång stafvelse
(positionslängd, se 8 14), sluta, att hvarje konsonants
tidlängd varit ungefär hälften af en kort vokals !). På grund
häraf kan man uppställa följande qvantitetsskala, i hvilken
såsom enhet tages den minsta möjliga stafvelselängd eller
den, som fylles. af en kort vokal, utan påföljande
konsonant: .
1 = kort vokal, t. ex. e.
13 = kort vokal med en kons., t. ex. e&x,
2 =lång vokal eller dift.; kort vok. med två kons. t. ex.
. δί, SAT.
’ 23 = lång vok. eller dift. med en kons.; kort vok. med
tre kons., t. ex. nc, 8c, ξρχτ.
3=lång vok. eller dift. med två kons., t. ex. nxrt, evxt.
33 = lång vok. eller dift. med tre kons., t. ex. noxt,ewoxt?).
’ Så uppfattades förhållandet äfven af de gamle. Arist. 45 Meib.
τῆς μὲν γὰρ μαχρῶᾶς ἡμίσεια βυαχεῖα" τῆς δὲ βραχείας απἶουν συμᾳωνον
2) Detta matematiskt teoretiska betraktelsesätt af stafvelseqvantiteten var
icke främmande för antiken. Schol. ad Heph. ed. Gaisf. p. 160: οἱ δὲ
οιθαιγοι )έγουσι ....... την μὲν τῶν συιλαῤων εἶναι δύο ἡμίσεως χρόνου.
τὴν δὲ τριων τὴν δὲ πλειόνων" οἷον τὴν “ΣΣ οἱ γοαμἕιατνοὶ λέγουσιν
εἶναι δύο γρόνων" οἱ δὲ δυϑμιχοὶ ὸ᾿υο ηαίσεως, δύο μὲν τοῦ Ω μακχροῦ,
ἡμίσεως δὲ χροόνου τοῦ Σ. πᾶν γὰρ σύμφωνον λέγεται ἔχειν ἥμισων
χρύόνου.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
