- Project Runeberg -  Grekisk metrik /
17

(1877) [MARC] Author: Aron Martin Alexanderson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Qvantitetslära

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

POSITIONSLÄNGD. SVAG POSITION. 17

riga hquldae befordrar stafvelsens fmlangnmg 1), - Närmast u
kommer i detta hänseende ». Lättare kan stafvelsen gälla såsom kort
vid A och allra lättast vid o. Den engelske filologen Dawes ?) har
visat, att äfven mutans beskaffenhet inverkar på stafvelseqvantiteten.
Medi&e (i synnerhet γ) medföra nämligen oftare förlängning än
tenues och aspirate. Afven vokalens plats i ordet är af
betydenhet. Om den står i början af ordet eller inuti detsamma, är
benägenheten för förlängning större, än om den står i ordets slut,
och nästa ord börjar med muta cum liquida. Ovilkorligt inträder
förlängning, om de båda konsonanterna höra till hvar sitt ord eller
hvar sin led af ett sammansatt ord ?). Slutligen röjer sig i fråga
om längd eller korthet vid svag position betydlig olikhet i
poeternas praxis under olika perioder af litteraturen och inom de olika
slagen af poesi. I grekiska språket och ännu mera i latinet visar
sig en under språkets historiska utveckling alltjemt fortgående
förkortningsprocess, till följe hvaraf mången ursprungligen lång
stafvelse blef kort (jmfr Hom. nwc Att. fwg; Hom. βασιληες med
fornatt. sammandragning βασιλης, ηγαίί. βασιλεὶς 587 η αγ. af
Baoikéec; Plaut. amät, patér jemte amät patér, under den
Augusteiska perioden endast de förkortade formerna). Att denna
allmänna förkortningsdrift hos språket, hvilken omsider (i nygrekiskan
och de romaniska språken) ledde till upphäfvandet af all strängare
qvantitetsskilnad stafvelserna emellan, snart nog skulle göra sig
gällande vid stafvelser med svag position, är naturllgt Vid
jemförelse mellan olika perioder af den grekiska poesien finner man
också, huru benägenheten att behandla dessa stafvelser såsom korta
allt mera tager öfverhand. Afven dialektiska egendomligheter hafva
härvid i icke ringa mon gjort sig gällande. TI den ioniska
dialekten t. ex., som bland alla grekiska dialekter var den vekaste
och hade mesta svårigheten att öfvervånna den hårdhet, som ligger
i konsonantförbindelser, var det naturligt, att äfven den lättaste
af alla konsonantsammanställningar (muta cum liquida) skulle åt
stafvelsen gifva en mera märkbar förlängning, än fallet kunde
blifva i andra dialekter (t. ex. den attiska), hvilkas kraftigare organ
med mindre möda öfvervann den svårighet, som hopade
konsonantljud lägga i vägen för uttalet.

a. Hos Homerus och Hesiodus, ionismens älsta representanter,
röjer sig afgjord benägenhet till:förlängning. Endast 0, den mest
lättflytande af alla liquidae, kan med föregående muta af hvad
aspi
, - !) Heph. p. 14 Gaisf. φησὶ δὲ ὁ Ηλιοὸ’ωρος τὸμ ἐπιφερομενον ἀφώνῳ
ἡττον τῶν αλλων ὑγρῶν χοινὰς ποιεῖν ἐν τοῖς ἔπεσι συλλαβάς.

2) Dawes Miscell. crit. cum notis Kiddii p. 353.

,”) Heph. p. 14 Gaisf. tåv utrror v 7 nootboRw συλλαβὴ τελιχὸν ἢ
70 & ὠνον, τῆς δὲ δευτέρας ἀρχτιχὸν τὸ ὑγρύν, οὐχέτι γίνεται κοινὴ
συλλαβή, αλλ ανπκρυς μαχρά.

Grekisk metrik. 2

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 22:42:44 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/grmetrik/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free