- Project Runeberg -  Grekisk metrik /
21

(1877) [MARC] Author: Aron Martin Alexanderson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Qvantitetslära

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PROSODISKA FRIHE’ER. 21

den daktyliska versen (αθανατος, ακαματος, επιτονος, απονεοντο
m. fl.). För en del bland dessa t. ἐχ. ἀϑάνγατος, ακαματος
har den af Hom. införda qvantiteten sedermera bibehållit sig äf- .
ven hos de attiske dramatici, oaktadt den hos dem icke ar af det
metrlska behofvet påkallad. Vid nomina propria (δεὰ τὴν τῶν
ονοματων αναγπην) tillåta sig äfven andra skalder liknande
friheter. Dock träffas hos dramatici endast f”oljande exempel.
ἹἹππῦttédovrtoc Sept. 488. Iapgevonaios 547. ”Alqeoiforav Soph.
fr. 785. Jmfr quöongov Aristoph. Eccl. 571.

Äfven utan allt metriskt nödtvång tillåter sig stundom Hom.
att förlänga en otvifvelaktigt kort stafvelse i början eller midten
af ett ord. Oftast inträffar detta i versens första ictusstafvelse t. ex.

ἐπειδὴ tÖV ἄνδρα ϑεοὶ δαμάσασϑαι εὃωκαν X, 379.

φΐλε κασίγνητε, ϑανατόν νύ τοι ὅρκι᾽ ἔταμνον. “,, 158ὅ.
sällan i de följande (II 145, A 342, X 5?) och en gång äfven
i sista versfoten:

Τρῶες δ᾽ ἐρρίγησαν, ὅπως ἴδον αἴολον ogw. M, 208.

8 20. Lång stafvelses förlängning (uaxodå ucxoäs
ueiöwvr). — Stafvelser af enkel och dubbel tidlängd eller
vanliga korta och långa stafvelser, de enda som hittills varit i
fråga, äro de stafvelsemått, som ligga till grund för den
antika versbyggnaden, och i de flesta fall (öfver hufvud i de
enklare, för recitation beräknade, versmätten) användas inga
andra stafvelsemått. Deremot har man i de lyriska eller för
musikaliskt föredrag afsedda kompositionerna icke alltid nöjt
gig med den enkla och dubbla stafvelselängden, utan stundom
användt stafvelser, hvilkas längd motsvarat tre, fyra eller
till och med fem korta stafvelser 1).

Vid dessa tre-, fyra- och fem-dubbla stafvelselängder
bör noga märkas, att förlängningen ingalunda har sin grund
i stafvelsernas egen språkliga beskaffenhet. Den beror ej
af någon somliga långa stafvelser tillkommande större
ljudmängd och deraf fordrad längre uttalstid, utan är fastmera

1) Det vigtigaste locus classicus för dessa flerdubbla stafvelselängder är
Bellermanns 1%49 otgifna Anonymus de Musica & 83, aftryckt hos Weatghal
Metrik der Griechen i suppl. till första bandet p. 49, der icke blott de
ifrågavarande stafvelselängderna uttryckligen omtalas såsom brukliga i grekernas meliska
poesi, utan äfven de motsvarande qvantitetstecknen anföras. De öfriga hos metrici
och grammatici förekommande uppgifterna härom äro mera sväfvande. Det
synes till och med som om teorien om dessa stafvelselängder under den
egentliga klassiska tiden ej varit utbildad, ehurn deras praktiska användning både
hos lyrici och dramatici är otvifvelaktig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:19:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/grmetrik/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free